Etikett: Trygg-Hansa-huset

Känner ni igen denna pärla? Mig veterligt finns det inte någon lika helgjuten kontorsbyggnad i hela landet. Komplexet är exceptionellt välplanerat in i minsta detalj och trädgården en av stans vackraste. Det är en oas som möter besökaren! Jag har skrivit om denna Tengboms-skapelse tidigare, inte minst när Kristina Alvendal ansåg att man inte kunde lita på blåklassning längre, nu när både detta hus och Åhlénsvaruhuset skyddats på detta sätt.

I och med sin blåklassning av Trygg Hansa-huset har Stockholms stadsmuseum med all önskvärd tydlighet visat att deras klassningar degraderats i betydelse. Stadsbyggnadsnämnden kommer att bortse från denna och liknande ogenomtänkta klassningar framgent.

Förstår jag henne rätt, skall endast riktigt gamla byggnader skyddas, vilket innebär att de kommer att vara rivna eller förvanskade när de uppnår den ålder som krävs.

Jag tycker att det är mycket viktigt att lyssna till kunniga tjänstemän när det gäller att skydda arkitektoniska pärlor. Byggnader som denna, som är uppförda relativt nyligen, i detta fall på 70-talet, har en tendens att inte falla gemene man på läppen. Lik förbannat kommer gemene mans barn eller barnbarn att se storheten i denna arkitektur. Finns där inte kunniga experter, är det stor det att oersättliga kulturella och estetiska värden går förlorade.

För ett par år sedan ville Trygg-Hansa riva den låga byggnaden i hörnet av Fleminggatan/Schelegatan och ersätta den med en större kontorsbyggnad. Planerna stoppades, men nu är det dags igen och nu vill man ha ett höghus. Bygger man ett höghus, stympar man en anläggning som praktiskt taget är i världsarvsklass. Det finns mängder av fula och förstörda hus i denna stad. Riv dem istället, och bevara denna pärla istället. Gör ett nummer av komplexet; skjutsa arkitekter och studenter från hela världen hit och låt dem se vad Anders Tengbom och hans kollegor en gång skapade!

Det här gör mig märkbart irriterad. Stadsbyggnadsborgarrådet, Kristina Alvendal, ställer sig helt oförstående inför Stadsmuseets blåklassning av Trygg Hansa-huset och menar att om man blåklassar denna byggnad, äventyrar man hela systemet med skydd för värdefulla byggnader. Ser hon inte att det är en av våra vackraste anläggningar från den tiden? Gör hon inte det, måste hon lita på Stadsmuseets kompetens, om inte annat för kommande generationers skull.

Jag passerar då och då Trygg Hansas hus i korsningen Scheelegatan/Fleminggatan och tar då gärna genvägen genom den lilla park som anlagts i anslutning till komplexet och slås varje gång av tanken att det var naturligtvis det här som 60-70-talens arkitekter ville åstadkomma, men att man många gånger misslyckades, att resultatet ofta blev någonting helt annat – trots att det såg så bra ut på ritningarna.

Men här: den storslagna, uppglasade fasaden och den strama parken med sina stenplattor, planteringar, dammar och träd. Effektiva kontorsplatser och samtidigt en plats för rekreation alldeles utanför dörren. Det vilar något österländskt över trädgården.

Hela anläggningen framstår som så genomtänkt; från fasadutformning ner till val av växter finns här en röd tråd som lågmält, men orubbligt, hjälper till att skapa en sammanhållen och underbar miljö.

Arkitekter var Anders Tengboms arkitektkontor och huset stod klart 1976. Ta en titt på deras produktion och notera särskilt Skogshem på Lidingö.