I min källare har jag länge haft en gammal tv, en Philips 17TX210A som verkar vara från 1959. det är ingen lyxmodell, utan en tämligen ordinär liten 17-tummare. Jag köpte den i början av 90-talet och har använt den lite då och då. Med hjälp av en TV2-tillsats kan man ta in andra kanaler än SVT1 som annars är den enda som en så gammal TV klarar.
När jag top upp apparaten visade det sig att den inte längre fungerade. Ljud kom ur högtalarena men bilden vara bara ett horisontalt vitt streck. Typiskt!
Såhär ser apparatens insida ut. Det finns 18 rör och så det stora bildröret vars innersta del ses i bildens mitt. Här finns mer info om modellen. Apparaten fungerade som sagt inte, så jag skruvade upp den och fann att den var rätt dammig. Inte underligt att det osat en del från den på senare år. Dessbättre var det inte svårt att dra ut chassiet för att komma åt alla komponenter, betydligt lättare än jag trott.
Jag rengjorde den med pensel och dammsugare och fann sedan en trasig säkring och 3 papperskondensatorer. Dylika går förr eller senare sönder. Ofta kortsluts de vilket får till följd att en säkring går (de svarta klumparna på denna bild är Philips papperskondensatorer, även kallade tjärklumpar). Med lite hjälp från Radiohistoriskt forum kunde jag emellertid ersätta dem med nya. Efter att ha skruvat ihop apparaten och satt i kontakten dök ingen mindre än Malou von Sievers upp i rutan. Typiskt! Dock trevligt att den åter fungerar.
Har man en gammal tv från sent 50-tal eller tidigt 60-tal, bör man dock inte koppla in den om den stått sen 70-talet. Elektrolytkondensatorerna far illa av att inte användas och bör därför antingen bytas eller formeras (genom att gradvis öka spänningen). Åtgärdar man allt detta har man med lite tur en fungerande tv. Det är dock inte omöjligt att apparaten måste trimmas för att bilden skall bli bra. Det är dock ingen lätt procedur och kräver viss utrustning.