Publicerat

Det utmärkta bakverket Finsk pinne

Finska pinnar

På denna gamla bild från Gott hembakat av Vera Tornerhielm ses en av mina favoritkakor, den subtilt och sublimt utsökta Finska pinnen. Kakorna är verkligen enastående goda med sin smöriga mandelsmak och sin lite torra konsistens.  Tyvärr tycker jag inte att det recept som ges i den boken är alltigenom förstklassigt, till skillnad från Svenskt husmoderslexikons helt förträffliga dito som jag här skall be att få redogöra för.

150 gr smör (margarin eller annat fett går EJ för sig)
1/2 dl socker
1/2 – 1 äggula (kan utan problem uteslutas)
3,5 dl vetemjöl
3/4 dl malen, ej skållad mandel
3-5 malda bittermandlar (får EJ uteslutas)

Pärlsocker och hackad mandel

Rör smör och socker så att det blir mjukt och poröst. Tillsätt socker, malen mandel samt mjöl och eventuell äggula (kan verkligen uteslutas). Låt sedan degen vila kallt så att den blir fast.

Hacka 1/3 dl mandel (ej skållad!) relativt fint och blanda med pärlsocker. Rulla ut degen till långa längder, ca 1,5-2 cm breda. Skär dem i lagom långa bitar (5-7 cm) och pensla ovansidan med lite vatten eller uppvispat ägg. Doppa sedan den penslade sidan i mandel-/sockerblandningen och placera på en ugnsplåt. Grädda i 225 grader tills dess att pinnarna får lite lätt färg, dvs blir gyllene på sina ställen. Då blir de som allra godast.

En släkting till den Finska pinnen är Korintkakan. Om man tar 4 dl mjöl istället för 3,5, utesluter mandeln, och sedan tillsätter 1 dl korinter får man en utmärkt deg. Forma sedan till små kakor som plattas till med en gaffel så att det bildas ett trevligt mönster på ovansidan. Grädda dem i 225 grader tills de fått vacker färg.

Publicerat

Wienerbröd, goda och rätt lättbakade

Jag har bakat wienerbröd! Det är inte alls svårt, bara köket är svalt och ingredienserna förvarats i kylen innan  (undantag för mjölet). Wienerbröd är mycket gott men de gör sig bäst färska. Får man några över fryser man genast in dem. Receptet jag använde är hämtat från Svenskt Husmoderslexikon.

Deg
1 dl mjölk
1 ägg
25 g jäst
1,5 msk socker
4-5 dl vetemjöl
100 – 125 g smör

Lös upp jästen i litet av den kalla mjölken. Tillsätt resten av mjölken, det uppvispade ägget och sockret. Arbeta in mjölet litet i sänder och försök att inte ta hela mängden, annars blir degen lätt för hård (tänk på att ytterligare mjöl behövs för knådning och utbakning).

Knåda degen en kort stund på bakbordet och kavla ut den till en fyrkant (ca 30×30 cm eller lite större). Lägg på det kalla och skivade smöret så att det täcker hälften av degen. Vik sedan över andra halvan och tryck till ordentligt längs med kanterna. Slå degen mycket lätt med kaveln och kavla sedan ut den till samma storlek som den hade innan. Vik sedan degen i tre delar från höger till vänster (ungefär som man vikar handdukar) och kavla ut den på nytt till ursprunglig storlek. Upprepa detta 2-3 gånger eller tills degen är jämn och slät. Degen är nu klar att användas.

Fyllning
1,5 msk smör
1,5 msk socker
1 dl malen sötmandel (ca 0,5 hg)

Rör smöret mjukt och tillsätt sedan mandeln och sockret.

Degen kan bakas ut till gifflar, kammar, snäckor, eller spandauer. Spandauer är mycket enkla att åstadkomma (det finns många på plåten ovan). Skär till fyrkanter om 7×7 cm och läggen klick fyllning i mitten och vik in hörnen. Wienerkammarna görs genom att skära till 12 cm breda remsor och lägga en sträng av fyllning i mitten längs med hela remsan. Vik sedan degen på längden i tre delar så att fyllningen ligger på mitten. Skär sedan till 10 cm långa bitar och snitta dem så att de liknar kammar (det ligger tre kammar på plåten).

Jäs sedan wienerbröden i rumstemperatur ett par timmar. Pensla med ägg och grädda i mycket varm ugn, 275 grader. Wienerkammarna beströs med pärlsocker innan gräddningen och behöver inte glaseras efteråt.

En liten degrest skar jag till och gjorde an lustig liten bit utav. Efter att ha gräddat den och glaserat med florsockerglasyr blev det ett trevligt bakverk som jag mumsade i mig med kaffe därtill.

Publicerat

Korintkakans efterlängtade återkomst

Korintkakor

Korinter är en sorts små russin som fått sitt namn efter staden Korint, som i sin tur förknippas med det Korintiska kapitälet.  Dessa godsaker gör man lämpligen korintkakor av, eller varför inte korintsås till sillbullar?

Korintkakor bakas lätt på följande sätt, har jag tagit reda på genom att bläddra i Svenskt Husmoderslexikon. Tag 150 gr smör, 4 dl vetemjöl, 0,5 dl socker och sönderdela smöret med fingrarna och forma en smidig deg. Tillsätt 1 dl korinterna och blanda väl. Forma sedan rullar av degen, 2-3 cm i diameter, som skärs i 1 cm tjocka skivor, läggs på plåt och plattas till litet med en gaffel. Om degrullarna får vila i kylen en stund, är de lättare att skära.

Grädda sedan kakorna i ca 220 grader. Svårare än så är det inte och de blir mycket goda! De hör faktiskt till de allra godaste småkakorna. och de är lätta att lyckas med.

Publicerat

Tårtan som verkligen är Sans Rival

På sin tid var Sans Rival en uppskattad tårta, men idag ser man den mycket sällan och det är synd, ty den är verkligen fantastisk god och passar perfekt till kaffe. Ingredienserna är endast smör, socker ägg och mandel, vilket för den skull inte innebär att tårtan är speciellt lättlagad. Framförallt kan de många momenten upplevas som tidsödande.

Bottnarna består av florsocker och malen mandel som blandas med vispad äggvita och gräddas tunna. Smörkrämen är av fransk typ, dvs den görs av het sockerlag som försiktigt och under vispning tillsättes pösigt uppvispade äggulor. Tesked för tesked blandas sedan denna kräm med det rörda, smidiga smöret. En pralin bestående av lika delar mandel och socker fås genom att bryna socker och mandel i stekpannan. När pralinen stelnat på smörpapper, males den och blandas i smörkrämen som bredes mellan och på de fyra mandelbottnarna. Dekoreras görs tårtan sedan med flagad mandel och kanske ett band i grön marsipan.

Här är receptet i sin helhet. Totalt åtgår 5 ägg, 2 dl strösocker, 4 dl florsocker, 4 dl sötmandel och 200 gram smör.

Börja med bottnarna och riv 3 dl sötmandel på mandelkvarnen eller kör dem i mixern (det senare alternativet ger porösare bottnar). Vispa 5 äggvitor till hrt skum och vispa sedan ned 2 dl strösocker lite pö om pö och fortsätt att vispa tills dess att smeten blir tjock och blan. Vänd försiktigt ned mandeln. Smörj och mjöla sedan två plåtar och bred sedan ut smeten till fyra bottnar med en sida på 20 cm. Dessa gräddas i 15-20 minuter i 175 grader. Obs! De får inte bli för torra.

Under gräddningen passar det bra att göra smörkrämen och allra först den nougat som skall blandas i.  Sätt 1 dl socker och en dl sötmandel i stekpannan och smält sockret så att det blir konjaksfärgat. Häll sedan upp socker och nougat på bakplåtspapper och låt svalna. Bryt sedan i bitar och mal på mandelkvarn.

Till smörkrämen vispas 4 äggulor pösigt samtidigt som 1 dl socker kokas med 1 dl vatten tills att sockerlagen klarar trådprovet. Häll sedan försiktigt ned sockerlagen i den vispade äggulan under kraftig vispning. Om smeten inte tjocknar och blir till en kräm, häll den i en kastrull och sätt den på spisen och kraftig vispning. Den får absolut inte koka. Skär den sig, ta kastrullen från elden och tillsätt 1-2 msk kokhett vatten. När krämen är klar, vispa den sval.

Rör 200 gram smör mjukt och tillsätt sedan krämen litet i taget under vispning. Tar man för mycket åt gången, skär smörkrämen sig. Skulle detta inträffa, tillsätt lite hett smält smör.

Blanda i den malda mandelnougatan i smörkrämen.

När bottnarna är färdiggräddade får de svalna och lossas sedan försiktigt från plåten. De går lätt sönder, men det är inte hela världen, ty det syns inte när man lägger samman tårtan.

Placera en botten på ett fat eller en skärbräda. Bred på litet smörkräm och lägg på nästa botten. Bred på ytterligare smörkräm och lägg på nästa botten. När tårtan lagts samman, bredes både ovansida och kanter med smörkräm. Strö över rostad, flagad mandel. Låt den sedan stå en stund, gärna över natten, för att den skall bli riktigt god. Enligt originalreceptet skall den garneras med ett band i grön marsipan. Jag gillar dock inte marsipan, så jag lade på ett par blad och en blomma.

Publicerat

De bästa mazarinerna bakas helt lätt

Mazariner

Mazariner är bland det bästa jag vet och då tänker jag inte på de äckliga tingestar som säljs i livsmedelsbutiker och på sämre konditorier. Nej, jag gillar de riktigt goda mazarinerna, de som bakats med smör och bittermandel. I Vetekattens kokbok finns ett recept som jag tänkte skulle vara det bästa, men icke! ty det saknar bittermandel.

I Svenskt husmoderslexikon finns däremot ett utmärkt recept. Enkelt och resultatet är mycket tillfredsställande. Jag har skrivit en detaljerad beskrivning och illustrerat med bilder så jag tror inte att det går att misslyckas.

Mördeg
1 hg smör
3/4 dl florsocker
1 äggula
2 1/2 dl vetemjöl
3-6 rivna bittermandlar (kan ersättas med bittermandelolja men ej uteslutas!!!!)

Fyllning
2 dl sötmandel
3/4 hg smör
3/4 dl socker
2 ägg
Ett par droppar bittermandelolja

Blanda samman smör, socker, vetemjöl, äggula och riven bittermandel (eller bittermandelolja – den är faktiskt helt användbar). Är degen för lös, tillsätt lite mer mjöl. Låt degen ligga till sig i kylen en stund och kläd sedan mazarinformarna med denna deg. Inte för tjockt och inte för tunt. Degen bör ej heller gå upp över formens kant, då blir det svårt att lossa mazarinen. Studera denna bild så förstår ni nog. Det är dock av yttersta vikt att mördegen går upp till formens kant, ty annars kan fyllningen pysa över och fastna i metallen.

Fyllningen görs lämpligen medan mördegen ligger till sig genom att smöret röres mjukt och socker och riven mandel tillsättes (har ni inte mandelkvarn, använd mixern, men skålla den ej – jag tycker att det blir godare om skalet får sitta kvar). När blandningen är jämn och fin, sätter man till de lätt vispade äggen litet i sänder tills dessa att en relativt fast smet erhålles. Använd inte allt ägg om den riskerar att bli för lös.

Fyll sedan formarna med fyllningen. Observera att smeten inte skall gå upp till kant. Om ni tittar på bilden som jag länkade till ovan så klarnar det nog.

Grädda mazarinerna i 225 grader tills dess att att fyllningen får färg. Låt dem sedan svalna en kort stund och stjälp dem upp och ned för att lossa dem ur formen. Sitter de fast, slå på formen med en gaffel eller dylikt (se bild). Låt dem sedan svalna ståendes med fyllningen uppåt. När de är helt kalla, glaseras de med florsocker som rörts ut med helt litet vatten till en mycket fast glasyr.

Frys gärna in dem så håller de sig god i veckor. Jag brukar ställa in dem i frysen så att glasyren blir hård och sedan tar jag ut dem och lägger jag dem i burk eller påse med smörpapper emellan och sedan åker de tillbaka in i polarkylan. De tinar för övrigt mycket snabbt och är enormt goda, spröda och saftiga

Publicerat

Herrarnas värld, Svensk Herrtidning

Svenskt husmoderslexikon - att bygga eget hem

Skillnaden mellan herre och dam är betydande. Betänk bara skillnaden mellan Svensk Damtidning och dito Herr. Detta är något jag brukar roa mig med genom att tänka på.

Vad allt kan väl inte finnas i Herrarnas värld? En hel tidning om sådant som bara rör männens värld. Jag är själv man, yrkesman rentutav, så tidningen är som gjord för mig. Hur många gånger har jag inte svettats i köket över en trilsk smördeg som kladdat även efter tredje utkavlingen? Svettdropparna har även haft en tendens att pärla på min panna när jag stått böjd över Pontiacens motorrum och svurit över en svåråtkomlig bränsleledning som läckt. Jag har vänner som inte vetat bättre och gladeligen låtit pelargonerna växa i mars, utan att först skära ner dem kraftigt. För att inte tala om den bekant som inte ens kunde byta pick-up på sin skivspelare. Tyvärr har jag ännu inte kommit mig för att köpa lösningen på alla dessa problem, tidskriften Herrarnas värld.

Och hur vore det med ett exemplar av Svensk Herrtidning, den kungliga herrtidningen? Som jag har gått och trånat efter den! Kanske är jag en aning gammaldags, men något är det iallfall som får mig att tycka att det vore lite prekärt att stå där med tidningen i hand, även om jag samtidigt lastat på påsar med djupfrysta grönsaker på kassans automatiska band. Fånigt av mig, jag vet. En kunglig tidning borde inte kunna vara annat än bra och stärkande för moralen. Se bara på vårt kungahus och vår präktige kung som praktiskt taget inte tittat åt ett kjoltyg sedan det där olympiska spelet i början på 70-talet.

För de män som inte vill lägga pengar på glansiga tidskrifter rekommenderar jag Svenskt Husmoderslexikon (Medéns förlag). Där står allt, utan överdrift.  Hur bygga villa, lägga golvet, reparera bilen, sticka, snickra, sköta barnen, baka m.m. Finns på Bokbörsen för en överkomlig penning. Mitt favoritavsnitt är Den motoriserade fritiden med underrubriken Transport eller sport.