Minns ni Black Ascot? Jag kommer ihåg första gången jag läste henne. Fejk, tänkte jag, kan ge mig på att de är en gubbe som skrivit den. Fejk var det iallfall. Gubbe, kanhända.
Och nu, Studio Total strikes again, och denna gång ordnar de ett kalas i Stockholm, närmare bestämt under Hotell Malmen. Eller kalas och kalas, det återstår allt att se.
Men man är inte sämre än att man kan tacka ja, när man blir inbjuden och kallas V.I.P. Efter att ha osat till festen kom ett mail till svar, bl.a. med följande rara rader:
Klä dig outrageous. (Ser du trist ut kommer du inte in, oavsett VIP) Var beredd på kaos i dörren, släpp alla hämningar. Legender kommer att byggas.
Hur tolkar man detta? Är det rader som skrivits av gubbar för att verka ungdomliga (men misslyckats), eller är det rader som skrivits av gubbar för att verka vara ett misslyckat försök av gubbar att vara ungdomliga? Jag uppmanades att skicka mitt fullständiga namn till Studio Total-medarbetaren Gudrun för att vara säker på att komma in.
Nå, jag skrev inte till Gudrun men lik förbannat kom ett nytt meddelande ett par dagar senare. Och det gick inte av för hackor.
Nu släpper vi verkligheten. ALLA kan inte komma in. Vill DU komma med på listan? Studio Total handlar om overkligheten. Drömmen, nattens svarta gränslösa. Därför: Hypa festen. Skriv vad du tänker göra. Klä dig i vinrankor och klättra upp i det högsta tornet. Ligga med Sveriges sista arton vargar samma kväll. Springa barfota över molnen. Skriv på din facebooksida, på din blogg, överallt. Det är sista chansen nu. Låt dig svepas med. Snart sjunker natten över oss.
Naturligtvis går jag Studio Total till viljes och skriver om deras fest. Dock inte för att jag tänker gå på den utan snarare för att jag misstänker att festen blir som de själva skriver: ”Studio Total handlar om overkligheten”. Nå, bra med PR får de iallfall. Tomma tunnor skramla som bekant mest.
Studio Total är intressanta. Jag tycker inte om dem, ty deras verksamhet tangerar alltid det lättköpta, det inte riktigt moraliskt försvarbara. Men nog är de ett barn av sin tid, en tid där all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet och att sänka sig för lågt, är inte längre ett problem. Vill man komma någonstans, börjar man med att vika ut sig och sedan visar man vad man egentligen går för (om man verkligen har andra talanger). Förvånansvärt ofta fungerar det att överrösta bruset på detta sätt. Men inte är det min melodi.