Rivning och nybyggnad vid Stureplan

Ostermans

Stureplan

Förra veckan presenterades planerna på en total ombyggnad av kvarteret Speglingens Backe som ligger vid Stureplan och bl.a. inrymmer Sturegallerian. Det är många byggnader som fastighetsägaren vill riva eller bygga på. De rivningar som är aktuella är följande:

  • Byggnaden på Humlegårdsgatan 17 ersätts av två byggnader – ett hotell och ett bostadshus.
  • Freys hyrverk på Grev Turegatan 11 ersätts med nya kontorsbyggnader i 8-10 våningar.
  • Bångska palatsets gårdsbyggnader ersätts med en ny byggnad i 7 våningar.
  • Gårdsbyggnaderna på Stureplan 4 ersätts med ett kontorshus i 8 våningar.
  • Grev Turegatan 3-5 ersätts med ny kontorsbyggnad i 7-8 våningar.
  • Del av Marmorhallarna rivs och byggs upp som en replika plus påbyggnad med 1-4 våningar.

Som ni ser är det stora förändringar som föreslås.

Ostermans

Ostermans lät i slutet på 30-talet bygga ett helt nytt komplex mot Grev Turegatan som sammankopplades med Marmorhallarna vars ingång låg mot Birger Jarlsgatan till. Arkitekt var Mauritz Dahlberg och resultatet blev en funkisbyggnad med stora utrymmen för reparationer mm. Denna har idag förvandlats till garage. Högst upp fanns lägenheter för de anställda och på taket en tennisbana. I samma veva byggdes även Marmorhallarna om (arkitekt Harry Eller). Anläggningen var mycket modern och bilarna kunde köras upp genom våningsplanen. Jag tycker att anläggningen är högintressant.

Freys Hyrverk

Freys hyrverk stod klart år 1900 och ritades av Wilhelm Klemming. I byggnaden fanns bl.a. stallplatser för hyrverkets hästar. Byggnaden ligger indragen från Grev Turegatan och idag är denna yta inglasad och en del av Sturegallerian. Här låg Freys in på 70-talet då de flyttade till nya lokaler.

Det skall bli intressant att se hur dessa plant tas emot. Det är stora förändringar som planeras och så många gamla hus har inte rivits på många år. Jag är generellt emot att man river och tycker det är bättre att bygga på befintlig bebyggelse och att betrakta den som en tillgång och inte som en belastning.

Mer om ombyggnaden går att läsa i denna pdf.

Malmskillnadsgatan 46 av Dahlberg

Fasad Slutligt Utförande

Malmskillnadsgatan 46 från sidan

När nedre Norrmalm sanerades och nybyggdes försvann många äldre hus. Vissa var riktigt gamla, andra bara från 1800-talets sista decennier. Men även några modernare kåkar strök med och en av dem var Mauritz Dahlbergs bostads-, kontors- och affärshus ritat 1939. Ritningarna ändrades under hand och det ursprungliga huset skulle ha haft fasader med balkonger när de togs fram i februari 1939. På våning 2-4 trappor skulle det dessutom ha funnits en 4:a med jungfrukammare. Kanske var det krigsutbrotten som gjorde att nya ritningar togs fram i januari 1940. Balkongerna togs bort och istället fick fasaden burspråk vid de flesta matplatserna. Planerna ändrades också något och 4:an blev en 3:a. Högst upp, i den indragna takvåningen, fanns en rätt fin 3:a med ett stort rum åt gården. Kanske var tanken att rummet skulle tjäna till ateljé, vad vet jag.

Malmskillnadsgatan 46 från ovan

Huset fick dock inte stå många år, ty redan 1969 revs det för att ge plats åt ett nytt komplex i den lite större skalan. Hur det kom sig att man byggde nytt i detta område så sent som 1939/1940 är jag bra nyfiken på. Jag vet att det rådde ett generellt förbud att nybygga och rusta upp/modernisera på nedre Norrmalm. jag är inte säker på när det infördes och hur det gick att få dispens från detta. Tanken bakom detta var naturligtvis att hålla värdet nere på fastigheterna om man skulle tvångsinlösa dem i framtiden, något som man också kom att göra.