I slutet av 1930-talet uppfördes två punkthus vid Furusundsgatan, nr 10 & 12. De ritades av Gustaf Birch-Lindgren och och hör till områdets mest påkostade. Trapphusen är synnerligen eleganta med väggar som är boaserade och på sina ställen också marmorerade. Här finns också originalarmaturerna kvar och benfärgad plast på trapphusets handledare. Lyxigare än så här blir det knappast!
Bebyggelsen på Gärdets högsta punkt, uppe på Furusundsgatan, fick en påkostad utformning och lägenheterna inreddes med alla tänkbara finesser. Två av husen vid Furusundsgatan, nr 10 & 12, ritades av Gustaf Birch-Lindgren och här fanns sannolikt gatans luxuösaste lägenheter. Kök med diskmaskin, tjuvlarm samt spegelglas i vardagsrummens panoramafönster var få förunnat vid denna tid. Den stramt stiliga teckningen som illustrerar byggnaderna är dessutom mycket lyckad och det är inte svårt att lockas av dess förföriska linjer.
På Stagneliusvägen 60 i Fredhäll ligger ett helt förtjusande litet hyreshus ritat 1936 av Gustaf Birch-Lindgren. För ungefär 10 år sedan var det orenoverat, men mer eller mindre i ursprungligt skick, på både ut- och insida. I huset finns mestadels ettor med kök och matrum, men mot gata finns två riktigt fina lägenheter högst upp i huset, båda med öppen spis. Den ena har ett stort vardagsrum, sovrum och en liten kokvrå. En ovanlig lösning! Den andra har vardagsrum och två sovrum. Titta på planlösningen så ser ni hur fint Birch-Lindgren ritat.
Hur som, huset var då i HSB:s ägo och hyresrätter så när det var dags för renovering åkte både kök och fönster all världens väg, precis som det ofta st gör när HB renoverar i Stocholm. Kvar blev endast port och balkonger, vilket vi dock får vara tacksamma för. Men tänk hur fantastiskt det hade varit om man renoverat varsamt och behållit de ursprungliga fönstren.
Tilläg! Lägenheten högst upp ,ed stort vardagsrum, sovrum och kokvrå har byggts om och på den plats där den öppna spisen stod, finns idag ett kök. Det var riktigt tokigt gjort!
Vid Furusundsgatan på Gärdet i Stockholm ligger två punkthus som ritats av Gustaf Birch-Lindgren och som stod klara runt 1939. Nummer 10 och nummer 12 är nästan identiska och ritades av arkitekten Gustaf Birch-Lindgren som ligger bakom många hus, bl.a. på Karolinska sjukhusets område. Fadern, Gustaf Lindgren, var även han arkitekt och ritade många Stockholmshus åren runt förra sekelskiftet, bland annat Polishuset på Kungsholmen (det gamla i imperialstil). Han var också mannen bakom sanatoriet i Sandträsk.
De två Gärdeshusen är tämligen påkostade, inte minst trapphusen vars väggar är nästintill helboaserade i valnöt med dörrarna elegant utskurna. Tyvärr slängdes dessa vackra dörrar ut i samband med en renovering av nummer 10 för några år sedan. Lägenheterna är också tämligen påkostade. På varje våningsplan finns en tvåa och en trea, med jungfrukammare och öppen spis, samt en tvåa, tre ettor och ett enkelrum vilket framgår av planritningen. Hörn-ettan är väl inte helt optimal med sina långa hallgång,men i övrigt är det fina våningar. Inte minst den lilla tvåan med öppen spis, ca 45 kvm stor, är en mycket tilltalande bostad precis som den stora trean med sina rymliga rum och generösa hörnbalkong.
Högst upp i lägenheten och med en trappa upp till en solterrass, ligger en av Gärdets finaste lägenheter. Tre lägenheter har där ersatts av en enda av gigantiska dimensioner, åtminstone med 30-talsmått mätt. Vardagsrummet är en smärre ocean och matsalen är även den mycket generös. Serveringsrummet rymmer det mesta och det finns två badrum och ännu fler toaletter. Studera planritningen så får ni se! I anslutning till kapprummet ligger trappan till solterrassen. Två av rummen är tänkta att fungera som kontor och nås enkelt via en separat ingång.jag har svårt att tänka mig att man kan bo så mycket bättre om man önskar en stadsvåning 8 trappor upp. Utsikten från Gärdeshöjden måste vara slåede.
Jag har har skrivit åtskilligt om sanatoriet i Sandträsk och dess skönhet, men jag har aldrig visat någon bild på huvudbyggnaden som stod klar runt 1930 och ritades av Gustaf Birch-Lindgren. Det är ett nyklassisistiskt palats med tydliga drag av funktionalism, framförallt i det inre. Idag, när komplexet står övergivet, är det dock en kuslig känsla som möter besökaren.
Byggnaden är i rätt bra skick. Inte alls förfallen, men det är klart att så småningom kommer färgen att flagna och putsen att släppa. Många dörrar är fortfarande ursprungliga och utförda i ek.
Tyvärr finns det en del tillbyggnader av modernare datum som stör helhetsintrycket. Detta är baksidan men den gamla huvudentrén skymtar i bildens mitt bakom grönskan. På taket ser man också kupolens topp.
Visst är den flott, entrén? Tyvärr byggdes en ny huvudentré åt sjösidan till och den är synnerligen ful och har totalt förstört den fasaden. Eländet är dock förhållandevis lätt att avlägsna.
Man kan verkligen önska att någon gör något av denna vackra plats och de finna byggnaderna. Vore jag rik, skulle jag köpa dem med en gång och inrätta ett vilohem av yppersta klass. Dyrt skulle det vara, men ett besök skulle vara värt vartenda öre.
