Publicerat

Yrkeskvinnornas nya hus på Gärdet

1939 stod Yrkeskvinnors Klubbs nybyggda kollektivhus på Furusundsgatan i Stockholm klart. Arkitekter var Hillevi Svedberg och Albin Stark, som fått till uppgift att rita ett punkthus för ensamstående och familjer där också kvinnan yrkesarbetade, d.v.s ett hus där specialutbildade fackmän tog hand om städning, matlagning och barnpassning. Uppenbarligen var inte herrarna i samma skriande behov av avlastning, ty något kollektivhus för herrar har jag inte hört talas om (men jag kan tänka mig att många velat ha hjälp med groggandet, rökningen och förvärvsarbetet).

Bottenvåning och souterrängplan innehöll gemensamhetslokaler som gymnastiklokal, spädbarnkrubba, storbarnkammare, restaurang och centralkök. Till varje våningsplan gick två mathissar upp till våningsplanen. Middagsbjudningar var således lätta att ordna, ty det var bara att ringa ned till restaurangen och beställa mat.

På varje plan fanns en fyrarummare, två trerummare, en dubblett med kokvrå, en enrummare med kokvrå  samt ett enkelrum för städerskan. Endast enrummaren och städerskans lilla skrubb saknade öppen spis. Balkong hade dock samtliga lägenheter. Här en bild med en vy ut mot gatan.

Våningarna var välplanerade och är det än idag. Arbetsköken är inte speciellt stora, men försedda med fönster. De hade elspis och ugnen var placerad i praktisk bänkhöjd. Garderober finns det relativt gott om och vardagsrummen har burspråk. De större våningarna har en skjutdörr mellan vardagsrum och hörnrum, vilket skapar en stor yta för umgänge om så önskas.

1939 ordnade Yrkeskvinnors klubb och Svenska slöjdföreningen en hemutställning i huset, ”11 familjer visa sina hem” som rönte stor uppmärksamhet och visst löje. NK- och Svenskt Tennmänniskor, samsades med Malmstens-karaktärer och Gullbergs-öden. Mer om det en annan gång!

Publicerat

Gärdesgården, Nils Nessens prakthus

Detta praktbygge anno 1941 ligger byggmästare Nils Nessen bakom. Nessen ligger också bakom det flotta funkishuset vid Karlaplan och Anders Tengboms hyrespalats i korsningen Östermalmsgatan/Floragatan. vad jag förstått, stod Nessen ofta för högkvalitativa byggnader ämnade åt en mer kapitalstark publik.

Gärdesgården var ett kollektivhus som vände sig till pensionärer, förvärvsarbetande och ensamstående. Naturligtvis fanns här matsal för de boende (som förband sig att köpa 20 middagar i månaden), städerskor, tvättinrättning samt en magnifik sällskapsvåning högst upp med solterrass och tekök. Mathissar transporterade på beställning upp hyresgästernas mat till respektive våningsplan. Via lokaltelefon kommunicerade de boende med husfru, samt mjölk- och brödbutik.

Planlösningar hittar ni här.

Husets absoluta clou är Rolf Engströmmers entré och foyer. Har ni sett något vackrare? Så sparsmakat, men samtidigt både exklusivt och tilltalande. Och nästan sakralt. Trappräckets smide går igen i de franska fönstrens galler (och numera även i de klumpigt uppsatta balkonger utmed Erik Dahlbergsgatan).

Arkitekt för huset var Olle Zetterberg. Elias Svedberg och Sven-Erik Skawonius ritade matsalen och restaurang Grenadjären (som syns på bilden ovan). Tyvärr tror jag inget av de ursprungliga inredningarna (matsal, restaurang och toppvåningens sällskapsrum) finns kvar. En senare inredd restauranginredning i bottenvåningen (50-tal?) revs ut för ett antal år sedan. Synd, ty den var helt intakt.

Tekniskt var huset modernt med extra isolering av ABT-plattor och treglasfönster. Fönstren hade tre glasade bågar och var inte som idag är brukligt försedda med ett enkelglas samt två glasrutor med ett gasskikt emellan.

Idag är huset bostadsrätter och de små enkel- och dubbelrummen taffligt hopslagna till ordinära lägenheter. Gatufasaden har försetts med tämligen fula balkonger – viljan att göra dem vackra fans, men utförandet är klumpigt och de är för djupa. Det är synd på ett en gång så vackert och påkostat hus.

Publicerat

Borgerlig funkis på Martinvägen 2

De flesta villorna i Södra Ängby har moderniserats rätt kraftigt genom åren, men just nu är en verklig pärla till salu på Martinvägen 2. Huset är till stora delar i ursprungligt skick, även om det säkert målats om några gånger. Jag misstänker att något mörkt tak, förmodligen i hallen, målats vitt.

Pärlan är dock köket som till stor del är ursprungligt. Spisen är naturligtvis bytt och troligtvis var den gamla bredare därför har en standardhurts monterats intill. Ovan spis och diskbänk har två köksskåp satts upp (det högra är äldst och det vänstra tror jag är från sent 50-tal) och specierifacken har bytts mot nya i plast. Notera också signaltavlan som talar om vart jungfrun skall styra sina steg!

Intill köket ligger en liten serveringsgång och en jungfrukammare. Serveringsgången verkar vara lite i knappaste laget kan jag tycka, precis som jungfrukammaren, men tjänstefolket fick å andra sidan verkligen tränga ihop sig på den tiden.

Från serveringsgången när man den fornhistoriska charmanthet som går under namnet matsal. När villan på Martinvägen hade man inte för vana att äta i köket, ej heller monterade man köksinredningen i det rum där måltiderna intogs. I fil med matsalen ligger vardagsrummet som har en öppen spis. Däremellan en stor skjutdörr.  Mellan vardagsrum och hall finns glasade pardörrar med spröjs.

Gästtoaletten är en pärla! Kan färgsättningen vara ursprunglig? Snygg som tusan är den i vart fall.

Från övre hallen nås toalett, badrum och de tre sovrummen. Två av dem har utgång till den stora terrassen, ett av dem öppen spis.

På det stora hela är det en fantastisk villa, även om jag inte är speciellt förtjust i den trista fönstersättningen. Vanliga tvåluftsfönster är inget jag uppskattar. Jag vill breda rutor med stora, obrutna glasytor. Det har de flesta villorna i Södra Ängby, men inte denna.

Publicerat

Hans Westmans arkitektvilla i Lund

Runt 1939 uppfördes SAR Hans Westmans villa på Nationsgatan 3 i Professorsstaden i Lund. Huset byggnadsminnesförklarades 1994 och står kvar än idag (dock att jag inte får ihop ritningen med bilden). Fasaden är i gult tegel och vitmålad panel.

Byggnaden inrymde både privatbostad och arkitektkontor och dess verkliga pärla var vardagsrummet med en takhöjd på 4-5 meter. Sovrummen har dock en takhöjd på 2,13 meter.

Bostadsdelen var i två våningar och från entresollplanet nådde man de tre sovrummen. Som ni ser badar rummet i ljus från stora fönsterpartier.  Den låga fönsterbröstningen skapar en trivsam yta där man kan både sitta och ligga.

Invid trappan till övre botten, har en liten cosy corner anordnats framför den öppna spisen. En öppen spis finns även på våningen ovanför. När huset byggdes var det helt otänkbart att inte ha en eller flera eldstäder för trevnads skull.

Kontorsdelen består av 4 rum. En större ritsal, två små rum samt arkitektens eget rum. Notera de vackra perspektivfönstren.

Längs med en fönsterlös fasad leder en pergola från gatan till till entrén. Pergolan skymtar även till höger på denna bild som visar fasaden mot gården.

Studera gärna ritningarna till denna skånska praktvilla (bottenvåning och övre plan) och föreställ er den härliga atmosfär som följer av goda material och genomtänkt arkitektur.

Publicerat

Finfint nyrenoverat på Värtavägen

Idag tänker jag inte klaga, istället visar jag ett nyrenoverat hyreshus (privatvärd) på Värtavägen i Stockholm vars fasad är helt nyrenoverad. Visst blev det bra? Det enda felet jag kan komma på är att balkongsidornas plåt är lite för tunn, vilket är en rätt försumbar detalj. Fanns det en 10-gradig skala skulle denna fasad få 9 och det är inte illa.

Hur såg det då ut innan renoveringen? Så här. Hur ser ett hus som är en verklig tiopoängare ut? Så här. Material och utförande lämnar inget att önska.Visst är det vackert? Både smäckert och solitt på en gång. Skall man vara riktigt petig skulle man kanske kunna anmärka på att balkongerna (troligtvis) inte är målade med linoljefärg. Trapphuset är dock riktigt fult p.g.a. att dörrarna bytts till riktigt fula säkerhetsdörrar som inte på något sätt påminner om de ursprungliga.

Apropå vackra detaljer så vad sägs om denna tvålkopp i ett hus på Rindögatan? I samma hus hittade jag också några lampor i entrén som undgått utbyte. Här en bild på en av dem.

Publicerat

Ytterligare Lechefunkis från Uppsala

I våras besökte jag Uppsala ett par gånger för att leta efter hus som stadens dåvarande stadsarkitekt Gunnar Leche ritat. Det finns gott om dem och många är i utmärkt skick. På bilden ovan syns en byggnad som jag dock är osäker på om Leche är upphovsman till eller ej. De glasade (vädrings-)balkongerna är mycket elegant är inte alls av vanlig sort.

Mer konventionellt är detta Lechehus med klassiskt utkragade balkonger. Gavellägenheten, som troligtvis hör till de största i huset, har ett snyggt burspråk.

Denna ljusputsade fastighet med blå fönsterkarmar och balkonger är kanske inte så märkvärdig, men den utstrålar trots allt en enkel och solid charm. Bra material, en planterad förgård och en viss air av stram elegans gör dock detta till ett attraktivt boende. Eller åtminstone var det det en gång i tiden (man vet ju aldrig hur det ser ut på insidan idag).

Publicerat

En östgötsk pärla är Borggårds bruk

Det är inte första gången detta vackra bruk figurerar här. Anläggningen har verkligen anor, men nybyggdes någon gång på 30-talet. Den är så vacker

Vitputsad fasad, ferrofönster och flacka tak är byggnadens främsta karaktäristik. I dess inre finns också ett vattenkraftverk och det är dess vattenkanal som ses till höger.

Allt är snyggt, se bara på dessa detaljer! Men så är jag också industriromantiker och gillar det som fått viss patina.

 

Publicerat

Sekelskifte i modern funkistappning

Vid Kronobergsparken på Kungsholmen finns några pampiga hus från sekelskiftet som fått en helt nya fasad på 30-talet och numera framstår som funktionalistiska pärlor. Genom att hyvla fasaden och sätta in moderna fönster samt montera balkonger fick fasaden ett helt modernt uttryck. Lägenheterna byggdes också om, men jag tror att stuckaturerna fick vara kvar. Kakelugnarna åkte dock all världens väg och ersattes i vissa fall med öppna spisar. Innan ombyggnaden såg huset ut så här. Här en närbild på fasaden idag.

Ännu modernare ter sig denna ståtliga byggnad med generösa hörnbalkonger och ett indraget våningsplan högst upp. I detta hus finns knappast en list bevarad, ty inredningen var helt up-to-date när ombyggnaden var klar i slutet av 30-talet. Resultatet är mycket bra tycker jag och jag kan inte tänka mig att de 1-3-rummare som ursprungligen fanns i huset var särdeles intressanta.

Även denna fastighet i jugend behövde ses över och på 40-talet slätades fasaden ut och nya fönster sattes in. Lite intetsägande, men rätt snygg kan jag tycka. Bättre en 40-talsrenovering än en trist dito från 70-talet och framåt.

Publicerat

Det har rivits åtskilligt vid Hornsberg

I ärlighetens namn vet jag inte riktigt vad jag fotograferat men jag har för mig att det var en byggnad som tillhört SL som stod strax intill detta lätt förfallna hus. Det är en rätt fin funktionalistisk byggnad som tyvärr fått fula fönster insatta i översta våningen.

Ny adress, ja det får man verkligen hoppas att Flinks järn har fått! Om jag inte minns fel ligger den nya lokalen snett mittemot.

Visst har det sin charm med dessa rivningsrester. Som att blicka in i ett förlorat land som inte längre finns kvar.

Kan detta vara SL-relaterat? Det är i vart fall imponerande byggnader som hålls samman av ett funkishus i två våningar.

Om dessa byggnader finns kvar idag? Det vet jag inte. Bilderna tog en grå dag när våren trevande gjort sin entré och nu har hösten långa skuggor redan fallit.

Publicerat

Kvinnornas hus där på Kungsklippan

Studera denna vackra fasad och hur inbjudande det lyser från de helt uppglasade burspråken. Det var hit stadens emanciperade kvinnor flyttade i slutet av 30-talet. Kvinnor som kunde tänka sig att gå på restaurang tout seul, kvinnor som rökte cigaretter och som ansåg äktenskapet vara en mossig institution.

När de höga husen i kvarteret Diamanten stod klara, var tomten i kvarteret Smaragden ännu obebyggd. Det dröjde dock inte länge förrän fastighets AB Smaragden med byggmästare Olle Engkvist i spetsen uppförde Kvinnornas hus, en byggnad avsedd för självförsörjande kvinnor som ritats av arkitektduon Backström och Reinius som i samma veva ritade ett tegelhus med teakburspråk vid Nytorgsgatan. Kvinnornas hus måste ha varit deras första riktigt stora projekt.

Samtliga på de vanliga våningsplanen ligger längs med en lång korridor som går i vinkel, precis som huset. Lägenheternas dörrar är indragna i nischer som belyses med elektriskt ljus. Detta för att man inte skall behöva se en oändlig rad av dörrar. Studera ritningen över ett våningsplan.

Lägenheterna i huset är små och är främst ettor med kokvrå (här planlösningarna för de två huvudtyperna). De större har badrum, de mindre endast toalett. I gengäld har de små ett burspråk i glas. Ovan det vinklade burspråksfönstret sitter dubbla katedralglas, nedan vanligt fönsterglas och trådråglas. Det är lätt att tänka sig vilket vackert ljus det måste ha varit i dessa rum som vetter mot norr! Tyvärr är fönstren utbytta och glaset ovan och under delvis igensatt. Den ursprungliga konstruktionen framgår av denna skiss.

Huvudfasaden mot Kungsklippan ligger mot norr och den planterade gården badar i södersolen. Mot detta väderstreck har det uppglasade trapphuset förlagts ”för att damerna skola få ett luftigt och glatt intryck när de på morgonen skynda till sitt arbete”. Trappan är gjuten i betong och spåren från gjutformen är icke utplånade.

Entrén är lika tjusig som trapphuset och vetter mot Kungsklippan. På ömse sidor om porten ligger butikslokaler och de har separata ingångar.

Högst upp i huset, i en indragen våning, ligger matsal, klubbrum, kök, solterrass och gymnastiksal. Matsalen är ljus och takhöjden är stor. Utsikten är dessutom i toppklass, ty detta höga hus ligger på en av stans högsta punkter.

Intill matsalen finns ett intimt klubbrum försett med öppen spis. Väggpartiet och dörrarna är glasade för att ljuset skall nå in i korridoren utanför. Möblerna i detta rum, matsalen och huvudentrén har ritats av Oscar Nilsson.

Detta är nog den finaste detaljen: expeditionsdisken med servettfack för samtliga boende i huset. Tänk, det var på den tiden när pappersservetter inte kom på fråga!

Övrigt värt att nämnas, är att ventilationen byggde på övertryck. Ventilerad och konditionerad luft blåstes in och den gamla, skämda sögs ut. Praktiskt på många sätt, inte minst är drag från fönster och dörrar inte längre ett problem.

Slutligen en nytagen digital färgbild.

Publicerat

Vacker funkisvåning uppe på Gärdet

Interiör från Smedsbacksgatan 6

Jag fann en vacker funkisvåning till salu uppe på Gärdet. Det är en två, tyvärr enkelsidig, med ett rymligt vardagsrum som har en stram öppen spis. Köket är elegant och helt i original med gott om skåp, specerifack och en diskbänk i rostfri plåt. Mellan kök och vardagsrum ligger ett matrum som mot köket är försett med glasade pardörrar. Snyggt!

Trapphuset går heller inte av för hackor men tyvärr har fasaden renoverats och de vackra smidesbalkongerna bytts ut mot nya i aluminium och ekporten har ersatts med en i eloxerad aluminium. Synd på så rara ärtor!

Se hela prospektet hos Skandiamäklarna. Det är ett tämligen perfekt tillfälle att skaffa sig ett vackert hem!