Visst är den vacker, den Kinesiska ibisrosen (Hibiscus rósa-sinénsis)? Bilden kommer från Växterna i hemmet, en skrift från 1936 som utarbetats av Erik Söderberg vid Bergianska trädgården. Som handledning har den sina brister, ty texterna är mycket kortfattade och kräver att man har god kännedom om växter i allmänhet, om man skall lyckas. Om hortensian får man endast veta att ”den kom redan 1790 till Europa. Dess hemland är Kina”.
Vad som däremot är utmärkt är bilderna, och då särskilt de i färg. Här en på Kristi bloddroppe (Fuchsia hybrida). Lägg märke till hur sirlig växten är. Detta var på den tiden när man inte nyttjade retarderingsmedel vilket får mig att tänka på ett besök på Waldemarsudde för några år sedan. I rummen på övre botten stod hibiskusträd. Dessa exemplar var stora och spretiga, men fantastiskt skira och eleganta med sina lätt knotiga gamla stammar. Jag tycker att detta är vackert, men samtidigt förstår jag att många lärt sig uppskatta dagens kompakta och fylliga plantor.
Och apropå Waldemarsudde! På vårvintern flyttas prinsens stora, gamla kamelia ut från växthuset och in i blomsterrummet. Det är en ståtlig växt. Med lite tur står den där nu.
Nu när mars månad inträtt är det dags att beskära de växter som bör beskäras. Förutom de här nämnda, gäller det även pelargoner och alla de plantor som inte blommar på fjolårets skott. Skär man t.ex. ned en nerium, spolieras troligtvis blomningen för detta år och det är synd. Behöver man prompt beskära en sådan planta, gör man det lämpligen mot slutet av sommaren, eller så kapar man bara vissa grenar. Många växter mår bara bra av att då och då skäras ned ordentligt, men det gäller t.ex. inte gardenior. Jag skar ned ett jättelikt exemplar, men den tålde inte vid mitt tilltag och dög.