Publicerat

Idealköket på Bygge och Bo år 1926

Kök Bygge Och Bo 1926

Kök Bygge och Bo 1926

På 1926 års Bygge och Bo presenterade Sven Markelius ett modellkök tänkt för mindre lägenheter,  1-2 rum och kök, ”av den  nu ofta förekommande typen med köksingång från tamburen”. Köket var indelat i 5 olika sektioner eller skall man kanske säga arbetsplatser: Förvaring av matvaror, Förberedning, rensning, bakning, Kokning, stekning, Servering, Diskning och rengöring. På bilden ovan ses inredningen för diskning och rengöring.

Kök Bygge och Bo 1926 del 2

På bilden ovan syns servisskåpet som har lucka in mot vardagsrummet eller matrummet, intill själva spisen med en liten vask intill och fönsterväggen (som vetter mot ett annat rum i denna uppbyggda interiör). Dispositionen av köket i sin helhet framgår av dessa skisser. Fönsterväggen till höger på skissen högst upp och ingången på motsatt sida. Spåp och dörrar i furu med släta, överflasade luckor i kryssfanér (plywood).

Det är ett intressant kök som Markelius skapat. Om det någonsin realiserades är dock oklart, men bara några år senare började man bygga de klassiska 30-talsköken som till viss del bygger på Markelius förslag men som ursprungligen ritades av Albin Stark. Man får väl anta att Markelius hade sneglat på just detta kök när han ritade köket till Bygge och Bo.

 

Publicerat

Schütte-Lihotzky ritar frankfurterkök

Detta med kök intresserar mig mycket, inte minst utvecklingen mellan 1930 och 1960. Höjdpunkten tror jag bestämt nås i början av 50-talet, när inredningarna fortfarande byggs på plats och luckorna är av riktigt gedigen konstruktion.

Grunden till det moderna arbetsköket lades 1926 då Margarete Schütte-Lihotzky ritade det så kallade Frankfurterköket som var en del av stadens sociala bostadsprogram. Ursprungsidén var dock ett år gammal, då hon som assistent åt wienerarkitekten Anton Brenner hjälpt till att konstruera ett kök till hans privata våning.

Frankfurterköket var kompakt, det mätte 1,9 m x 3,4 m, och avsett för en person. Specerierna förvarades i aluminiumlådor (till skillnad från de svenska som gjordes i glas) och porslinet stod bakom glasade skjutluckor. Framför fönstret var en arbetsbänk anordnad, i höjden anpassad så att man skulle kunna sitta och arbeta. Att sitta och utföra köksarbete är faktisk mycket bekvämt för er som inte provat det. Köksplanen var helt utformad så att det skulle bli så lite spring som möjligt för den hemarbetande. Förutom köksdörren, fanns också  en skjutdörr som ledde in till det angränsande vardagsrummet/matrummet.

Idag är detta kök en raritet, trots att 10 000 tillverkades i slutet av 20-talet och början av 30-talet. Ett museikök finns dock bevarat och säljs någon gång ett kök på Ebay, får man betala minst 100 000 för det. Man skulle hoppas att våra gamla svenska kvalitetskök skulle uppnå en bråkdel av frankfurterkökens status, så att de bevarades i större utsträckning.

Kom då Frankfurterköket till Sverige? Ja, och nej får jag svara på den frågan. Runt 1930 blev den kökstyp vanlig som kom att prägla hela 30-talets byggande. Köket i fråga bestod av ett matrum med fönster och parallellt med det en köksdel med spis och diskbänk på ena sidan och skåp på den andra. En skjutdörr avskiljer matrummet från köksdelen. Till skillnad från Frankfurterköket har dessa kök inget fönster och ligger indragna från fasaden.

Avslutningsvis måste jag tillägga att större lägenheter ofta hade en variant på detta parallella kök med matrum och då låg köket vid ytterväggen och var försett med fönster. Intill fanns en jungfrukammare vars ingång ofta låg i anslutning till serveringsrummet.