Publicerat

Kasernerna från ett svunnet Boden

Jag har sagt det tidigare: Boden har varit en flott stad  och det får man nog tacka militären för, ty med höga militärer följde status och inte minst kulturellt intresserade officersfruar. Huruvida kulturintresset var äkta, eller hörde till samhällspositionen låter jag var osagt. Hur som finns det fortfarande många vackra byggnader som minner om ett 1900-tal med hela 5 regementen. Militärens kaserner är i str utsträckning välbevarade (om de inte rivits) och en prydnad för staden. Mycket litet är utbyt, istället har de flesta hus kvar sina ursprungliga fönster och fasaderna är välhållna.

Stilen är inspirerad av barocken, med inslag av jugend och nationalromantik. pampigt och lite lagom stramt. verandan i trä på huset på bilden ovan är mycket vacker. Att den fått vara kvar!

På militärens område ligger ett gammal havremagasin som idag förvandlats till galleri. På Fortifikationsverkets webbplats beskrivs hur magasinet en gång fungerade, när militären till stor del var beroende av hästar. Det är en vacker byggnad som ritades av Erik Josephson. Josephson ligger bakom fler byggnader i Boden och jag gissar att han står bakom en stor del av kasernerna i Boden.

Publicerat

Ett helt bedagat frörenseri vid Boden

I utkanten av Boden, men inte alls ensligt beläget som bilderna antyder, ligger ett gammalt frörenseri. jag är förvånad över att det bara får stå där, att det inte byggs något nytt där. Inte vet jag och inte finner jag det troligt, men kanske används det. En googling ger att det finns ett frörenseri på fastigheten Björkelund 6:9, men jag får det inte att stämma med kartan. Kanhända det finns två.

Det är en vacker kåk! Älskar när trähus sjunker ner och raka linjer blir böjda. Färgerna är också utmärkta. Intill ligger en sportanläggning och några industrier. När jag var där var det någon form av evenemang och endast jag verkade ägna renseriet en tanke.

Jag tänker att det borde ha funnits en vinsch eller något i den stilen för att lyfta upp säckarna till övre botten. En dylik brukar ha en balk som sticker ut från fasaden ovanför anda våningen. Frösäckar är tunga saker (fick en dylik på knäet som barn och märker det fortfarande vid dåligt väder).

Jag vet inte om jag skall hoppas på att kåken renoveras och blir ett piffigt hembygdsmuseum. Bäste vore om den kom till användning och fick vara lite lagom sliten.

Publicerat

Kraftverket vid Ljusån utanför Boden

Vid Ljusån utanför Boden anlades i slutet av 1800-talet ett ramsågverk. Anläggningen brann dessvärre ned 1904 och 1905 uppfördes istället ett elektricitetsverk vid vattendraget. Visst är det en vacker byggnad! Välbevarade är den dessutom och anläggningen är fortfarande i drift.

Ursprungligen satt här ett aggregat som gav 210kW växelström 380 volt. Det var dock inte tillräckligt så det kompletterades med ytterligare ett aggregat med samma effekt och 1906 satte man in ett tredje på 425 kW. Alla tre aggregaten var dock mer än vad Ljusån kunde driva, så det tredje användes endast som reserv. Den första lampan i Boden tändes i början av september 1905 och sedan dess har expansionen fortgått. 1942 var drygt 60 % av alla kök i Boden stad så ni kan tänka er utvecklingen under 1900-talets första 40 år!

När elen var ny i början av seklet användes den främst till att lysa upp, både i hemmen och på gatorna och inte minst i militärens kaserner. Vid gatorna ställdes bågljuslampor upp. De tändes vid mörkrets inbrott och släcktes klockan 23 och då tändes istället de s.k. nattlamporna, som var vanliga glödlampor med högst begränsad effekt.

Interiören i Ljuså är även den välbevarad. Tyvärr kunde jag inte gå in där, men det gick an att fota genom fönstret. Jag fick intrycket att äldre utrustning sparats av pietetsskäl, men kanske var den också i bruk. Hur som är Ljuså Kraftverk idag en del av Boden energi och i högsta grad en levande anläggning.

 

Publicerat

Bodens vackra stadshus anno 1957

”Bodens stadshus, som morgonredaktionen enades om var fulsnyggt, frågan var bara var betoningen skulle ligga – på fult eller snyggt”. Denna text har jag saxat från kanalens egen webbplats. Bodens stadshus är verkligen inte fulsnyggt, det är en av Norrbottens verkliga pärlor! På det hela taget är byggnaden verkligt välbevarad, precis som trädgården, och helhetsmiljön i byggnadsminnesklass. Det har funnits många vackra stadshus i detta län och Kiruna tar naturligtvis priset, men idag har de flesta förfulats i samband med ombyggnationer. För mig blev det något av en chock när jag fann anläggningen den dag jag gjorde ett avsnitt av Varför är det inte snyggt. Det är verkligen skönt att inte behöva skämmas för att man vuxit upp i Norrbotten, som man så ofta annars gör när man ser hur illa länets kommuner behandlar sitt byggnadsarv.

Den låga byggnaden som ligger till höger om det stora punkthuset/skivhuset vill jag nästan kalla ett mästerverk. Tegelfasaden som är konstfullt murad, taket, fönsterpartierna, klockspelet som ser ut som ett A och kontrasten mellan öppet och slutet är mycket tilltalande.

Anläggningen består till hälften av en trädgård som i sin tur medelst murar avgränsas mot intilliggande gator. Eftersom det finns en del höga träd, blir gården skyddad och en verklig oas. Bakom den höga byggnadskroppen ligger ett höghus som inte förtjänar att vara med på bild.

Entrén till höghuset har ett vindfång som är klätt med turkos mosaik, ett material och en nyans som går igen även på fasaden där det används för att markera fönsterbröstningen. Ursprungligen satt där säkert vridfönster av någon svensk modell, men de är tyvärr utbytta idag. Det hela har dock gjorts förhållandevis snyggt, men det är klart att det hade varit värdefullt på många olika sätt om detta misstag inte begåtts.

Huruvida Bodensarna i allmänhet delar P4 Norrbottens åsikter om denna pärla vore intressant att veta. Jag hoppas verkligen att de har förmågan att uppskatta riktigt god arkitektur.

Vem var då upphovsmannen till detta vackra stadshus? Edvin och Gideon Bergenudd, SAR Örebro. Invigningen skedde 1957 med arbetet var troligtvis inte avslutat förrän 1958 enligt Norrbottens läns museum.