Om AGA Baltics tänkande skivbytare

Img 4033

IMG_4033

Jag fick två AGA V42 i vintras. Den ena var komplett, denna andra inte. Ingen fungerade riktigt. Nu har jag emellertid satt den kompletta i fungerande skick (den andra saknar växlingspinne så den kan bli lite knepig att använda). I grunden var detta exemplar i bra skick, även visuellt, men den hade på något sätt hängt upp sig. Det visade sig vara pauskontrollen som var ur läge, den var inte 0 när den stod på noll. Apparaten har nämligen paus som kan sättas för varje skiva eller varannan och denna kan ställas in steglöst upp till 3 minuter.

IMG_4035

På drivaxeln finns ett sorts gummihjul som driver själva växlingsmekanismen. Gummit var slitet och lite mjukt (på den andra hårt). Jag tog loss det och kapade av en lämplig bit från ett spengummi som har nästan identiska dimensioner. Satte lite superlim på och satte monterade på plats. Efter denna operation fungerade skivbytaren som den skulle. Drivhjulet ses på bilden ovan som en gummiring något till vänster relativt högt upp i bild.

Pickupen var en AGA safir, ett magnetisk element med fastlödd safir. Den ersatte jag med en gammal Sonotonepickup, en keramisk. Minns inte numret men den är stereo. Eftersom armen klarar sig med 10 grams nåltryck, eller lite mindre, gick detta bra. Växlingsmekanismen är verkligen inte dum, det är ovanligt att så gamla apparater går att använda med så lågt nåltryck.

Detta är verkligen en trevlig skivbytare. Snygg och med alla finesser som behövs och dessutom lättanvänd. En toppenprodukt! Jag är mycket imponerad av konstruktionen och att man kunde släppa den mitt under brinnande krig 1942. Här en annons från 1942.

Med lite tur man kan se skivväxlaren i funktion här.

Jag reparerar en AGA Orkester, del 2

AGA kondensatorbytt underifrån

Nu är AGA:n kondensatorbytt! De gula runda är de nya kondensatorer som ersatt de gamla papperskondensatorerna som säkerligen hade ändrat åtskilligt i värde. Längst ned till höger ser ni en platt orange sak, det är en skyddskondensator som sitter i anslutning till en ingång eller som avkoppling till jord. Appraten är nämligen en allströmsapparat och då finns det risk för att chassiet blir spänningsförande. Av den anledningen måste alla yttre förbindelser till jord vara anslutna via en Y2-märkt specialkondensator. På sina ställen, mellan fas och nolla vid nätdelen, sitter X2-märkta kondensatorer. Utan dessa finns viss risk för att man kan få en stöt om kondensatorn sulle haverera.

Förutom kondensatorer finns det gott om vitrohm-motstånd och dessa är ytterst opålitliga. Vissa har ändrat rejält i värde, andra leder inte strömmen alls. I nästa steg skall jag byta ut dem också. Efter att ha bytt kondensatorer kunde jag konstatera att apparaten fungerar, men svagt. Troligtvis är det just motstånden som är boven, men säker kan man ju aldrig vara.

AGA skallina

Linan till skaldrivningen hade gått sönder. Den i metall som går mellan det stora hjulet och skalvisaren var felfri, men den i textil som går mellan det stora hjulet och skalratten var av. Jag ersatte den med grovvarptråd och nu fungerar ratten som den skall. Tack ch lov fanns den fjäder som spänner linan kvar så det hela var lätt fixat när jag väl listat ut hur jag skulle komma åt det stora metallhjulet (bort med radioskalen som jag i samma veva passade på att tvätta).

Jag reparerar en AGA Orkester, del 1

AGA Orkester

Jag köpte en gammal AGA Orkester från mitten av 40-talet. Jag är lite osäker, men jag tror att den var något av en toppmodell. Så här presenterades den i en annons i Vecko-Journalen.

Möbeln är lite sliten och inte i bästa skick, men komplett ch skivväxlaren, den tänkande som jag visat tidigare, verkade fungera. Själva radion är dock heldöd och det enda som hörs är ett svagt brummande.

AGA Orkester i delar

För att kunna reparera elektronikenskruvade jag ed viss möda ut chassiet, det är det som syns till vänster i bild. Där finns både radio och förstärkare. Apparaten är gjord för allström, dvs både växel- och likström, och är därför lite annorlunda än vanliga. Man får också vara försiktig, det är betydligt lättare att få en stöt!

Det första jag kommer att göra är att byta papperskondensatorer och elektrolyter så att jag kan ta reda på om resterande elektronik fungerar so den skall, eller om något rör kan vara trasigt.