Publicerat

När Maria Wines minnen vakna till liv

Maria Wine

I Minnena vaknar som jag just läst, skriver Maria Wine om sitt liv med Arthur. I min bokhylla står Född med svarta segel men denna en av hennes tidiga diktsamlingar, har jag mycket litet minne av. Bättre minns jag hennes självbiografiska verk, Man har skjutit en tiger som jag tyckte mycket om.

Minnena vaknar är en än bättre volym. Den är en smula fragmentarisk till sin framställning, men är likväl en sammanhållen framställning med spridda minnen från ett långt liv. Wine citerar här och där Arthurs brev, men det  är hennes egna texter som är den främsta behållningen och som får mig att fastna i hennes text.

Wine berättar om deras första möte, den första tidens romans per korrespondens och de följande årens samliv och resor. Hon berättar om en oönskad graviditet, där fadern icke var Arthur. Hon berättar om sina resor på egen hand och hur hon tas för välkända filmstjärnor. Och om den gången på en dans då hennes kavaljer talar om för henne att hon är mycket lik poeten Maria Wine.

Nyfiken blir jag på Marias och Arturs förhållande, mycket för att jag undrar om deras fria äktenskap mest var på hans villkor som det är lätt att tro, fördomsfullt kan tyckas. Överhuvud tror jag att det är svårt att inte skada någon i  ett sådant förhållande, inte minst de människor som ger upphov till de kort uppflammande kärlekslågorna. Vaknar inte de om nätterna, vrider sig och saknar det varma skinnet emot sitt? Önskar inte de att deras älskade skulle tillhöra dem och inte en annan, kanske i ett främmande land? Den frågan är det inte lätt att få ett svar på, varken i denna volym eller någon annanstans.

Så läs boken, inte minst för skildringen av jordbävningen i Agadir där så många omkom men paret Lundkvist överlevde.

Publicerat

Garrard RC 60, skivbytare från 1940

1946 Garrard Rc 60

1946 Garrard RC 60

Året lär ha varit 1940 då Garrard lanserade sin nya skivbytare RC 60. Den kom dock att tillverkas relativt sparsamt då krigsutbrottet gjorde att Garrard så småningom fick övergå till att tillverka krigsmaterial. Efter kriget återupptogs produktionen och den lär ha tillverkats till 1951 då den rsattes av en modernare variant som klarade lp-skivor.

RC 60 var dock modern när den kom, ty den klarade utan problem av att spela både stora och små skivor, dvs både 7- och 12-tumsskivor. Tidigare hade man fått välja vilken skivstorlek som skulle spelas vilket ibland kund vara opraktiskt. Konstruktionen är på det stora hela mycket enkel och det verkar vara en driftsäker modell. Se den spela A kiss to build a dream on här.

Publicerat

Strindbergshuset vid Karlplan år 1967

Ssmfoe000697s

SSMFOE000697S

1969 revs detta vackra hus vid Karlaplan i Stockholm. Det var synd, ty det var ett välbevarat hus, fullt av vackra våningar och en mycket generös takhöjd. Det stod klart 1898 och ritades av Ludvig Pettersson och Ture Stenberg och hade en icke försumbar anstrykning av nygotik i sina fasader.

SSMF086850S

Ett par år innan rivningen tog Lennart av Petersens några bilder av interiörerna. Här ses en matsal med turkos kakelugn. Notera de höga panelerna och den pampiga dörren! Att huset prompt skulle rivas berodde på att ägaren ansåg det alltför olönsamt att hyra ut våningarna eftersom man vid denna tidpunkt inte kunde ta lika höga hyror i ett gammalt hus, som i ett nybyggt, även om det var nyreparerat. Detta känner vi igen än idag, när många gamla kök slängs ut eftersom hyran bara kan höjas om man byter ut mot nytt. Gammalt och fint måste också få kosta!

SSMF086856S

Vad sägs om denna vackra kakelugn i Weidenhielms våning på 1 trappa? Blandningen av gammalt och nytt är väldigt tilltalande tycker jag. Framförallt idag, när även det nya har blivit gammalt. Stilinteriörer blir lätt lite tråkiga, och dessutom har det väl alltid varit naturligt att ha en viss blandning av stilar, så var det naturligtvis ofta förr när mn hade både ärvda och nyinköpta möbler.

Publicerat

Skogsbrynet gör plats för en ängslada

Snygg Lada

Snygg lada

Titta vilken fin lada som står i skogsbrynet intill en gammal åker! Visserligen har det änka trodhuset rasat och taket föresetts med plåt, men i stora hela är det en fin liten byggnad. Jag är särskilt förtjust i den enkla porten som består av brädor som staplats över varandra. Enkelt och effektivt!

Publicerat

Det nya bygget vid Engelbrektsskolan

Nybygget Vid Engelbrektsskolan

Nybygget vid Engelbrektsskolan

Bilden ovan tog jag 2012 när man börjat spränga och schakta för nybygget vid Engelbrektsskolan. Nu tror jag huset är helt färdigt, men jag har faktiskt inte besök platsen sedan dess. Det är dock en intressant bild där man både ser resterna av de gamla bergen och tvärs genom kvarteret Sädesärlan. Huset till höger i fonden är en fastighet från 1997, ritad av AG Forsberg, som omgestaltades helt 1959-1961. Husen intill har kvar sina jugendexteriörer.

Publicerat

Leo Kall uppfinner sanningsserumet kallocain i Kemistaden i Världsstaten

Kallocain Av Karin Boye

Karin Boyes sista roman är skriven i anslutning till andra världskrigets utbrott och Boye var allt annat än omedveten om förhållandena i Tyskland och Ryssland. Romanen är förlagd till Kemistaden 4 som ligger i Världsstaten. Bostäderna i denna stat är av säkerhetsskäl förlagda under markytan och hemmen helt standardiserade. Äktenskapens främsta syfte är att producera barn som vid en viss ålder skickas vidare till centrala anstalter för utbildning och uppfostran.

Leo Kall, bosatt i Kemistaden 4, har uppfunnit ett sanningsserum som han kallar för kallocain och när berättelsen börjar, har han precis påbörjat de försök som skall utvisa att medlet är ytterst effektivt. I en så kontrollerad stat som Världsstaten, där var tanke som inte gynnar staten är att betrakta som ett brott, är kallocainet en mycket farlig upptäckt. Inte minst för Leo själv och hans medhjälpare.

Jag tycker att Boyes roman känns en smula daterad och fängslas inte helt av hennes text. Bäst är utan tvekan skildringarna av kallocainförsöken, när testpersonerna berättar om sin längtan efter en annan värld, byggd på kärlek och tillit. Där finns det något som jag tycker är intressant och som även idag gör boken läsvard.

Publicerat

Restaurang Regnbågen, Stureplan 2

Regnbågen

Regnbågen

1937 öppnade Sara Reuterskiöld restaurang Regnbågen på Stureplan 2 i Stockholm.  Inredningen till restaurangen gjordes av Kjell Westin och i köket fanns Tores Wretman som här introducerade rotisseriet, dvs grillning på roterande spett över öppen eld, i Sverige. Lokalen kom att göras om ca 1956/1957, men hur länge restaurangen fanns kvar förtäljer tyvärr inte historien.

Exakt var lokalen låg är jag tyvärr inte alls säker på då numreringen på Stureplan ändrats, men jag tror att Regnbågen låg i  i nuvarande Stureplan 4, i et s.k. Bångska huset som numera har en entré till Sturegallerian i sig (den nya) och ligger vägg i vägg med Sturebadet. På denna fasadskiss bör restaurangen ha legat näst längst till höger, nästan vägg i vägg med Hedengrens bokhandel. Dess disposition framgår av denna bild. Ombyggnaden av huset som gjordes 1939 signerades Ancker, Gate, Lindegren.

Publicerat

Karlavägen 43 & 45 sommaren 1964

Karlavägen

Karlavägen

Dessa två hus på Karlavägen, Östermalm, hör till miaa favoriter i stan men finns tyvärr inte kvar. De var verkligen speciella och dessutom mycket påkostade. Jag har skrivit om 45:an tidigare, men denna bild hade jag missat. Idag ligger Park Hotell på 43:ans plats och på 45:ans f.d. LKAB-huset. Kvarteret har dessutom öppnats upp vid Park Hotell, som jag för övrigt tycker är en mycket fin byggnad, men nog är det synd att dessa hus revs, precis som fasaderna mot Sturegatan.

Publicerat

Loge med spåntak och nya traktorn

Loga Och Traktor

Loga och traktor

 

En gammal bild från ca 1950 om jag får gissa. Logen är uppförd vid 30-talets mitt och spåntaket är fortfarande kvar. Det kom att bytas mot ett nytt i plåt och av någon anledning tog med bort det gamla spånet istället för att bara lägga plåt därpå. Jag tror att det är min pappa som sitter på traktorn, men det är svårt att se. Omöjligt är det inte för det är nog hans kusin som tagit bilden.

Publicerat

Ett smäckert fönster i en timmervägg

Kyrkstugevägg

Kyrkstugevägg

En vacker timmerfasad, rödfärgad och satt på en fint huggen stengrund. Ursprungliga fönster men kanske att luckorna är av något nyare tillverkning. Bilden tog jag för något år sedan i Norrfjärdens kyrkstad  där det finns många gamla hus av skiftande modell. Det är faktiskt en riktigt fin kyrkstad, av något mindre modell. De stora husen i två våningar är resta på 10-talet och det är ett av dem ni ser här på bilden.

Publicerat

Kraftledningar genomkorsar skogarna

Under Kraftledningen

Under kraftledningen

Visst är det vackert med de stora kraftledningarna som genomkorsar de nästan oändliga skogarna i norra Sverige? Här var landskapet verkligen storslaget och som av en slump fann jag en skogsbilväg som det gick bra att köra på. Som ni ser har man fällt alla träd som står så pass nära att de skulle kunna skada ledningarna om de blåste omkull. Jag tycker att det är vackert.

Publicerat

Stadsvandring i Fruängen – Förort för fruntimmer

Kata Dahlströms Gata. 01

Fruängen lampa

Här hittar ni en kortversion av min stadsvandring i Fruängen. Jag har infogat några bilder och länkar till vissa skrifter.

Fruängens gård var ursprungligen ett torp med anor från 1700-talet som lydde under Västberga gård. Det revs 1964. Krogen Långpannan samt torpet Eriksberg fanns också på markerna. Köptes av Stockholms stad 1934, stadsplan 1954 av Göran Sidenbladh. Började bebyggas samma år. Riksbyggen och AB Stockholmsbyggen var de största byggherrarna. Spårvagnen kom 1956. Centrumet invigt 1961 men stod helt klart 1962. Det ritades av Åke Östlin (Riksbyggen). 1964 ersattes spårvagnen av tunnelbana. Utsmyckning: Fruängsfontänen av Bertil Jonsson, Fruarna av Willy Gordon.

I Fruängen har kvarteren fått sina namn efter klassiska kvinnliga attribut och yrken (Mannekängen, Hårnålen, Nackspegeln, Modisten). Gatorna däremot, är uppkallade efter kända kvinnor som de tre Elsorna, Dr Widerström, Hanna Pauli och Ellen Key.

Eva Bonniers gata 01

Eva Bonniers gata
Eva Bonnier (1857-1905). Konstnär. 1878 KKH fruntimmersavdelning. 1883 t Paris m Hanna H/P. Gick Academi Colorossi. Parisutställningen 1887 och Världsutställningen 1889. Flytt tillbaka t Sverige samma år. Porträttmålare. Sommarhus på Dalarö av Östberg. Blev meccenat för bl.a. Carl Eldh, Christian Eriksson och Carl Milles. Testamenterade pengar till Stockholms stad som blev Eva Bonniers Donationsnämnd..

Punkthusen på Eva Bonniers gata ritades 1954 av Riksbyggens arkitektkontor. Påkostade hus, 2 rok + matrum. Fina entréer, terrasserade i sluttningen.  Inklädda i plåt dessvärre.

De kringbyggda låghusen på andra sidan gatan ritades året därpå, också av Riksbyggen. Portarna ursprungliga. Nästan uteslutande 3:or.

Elsa Brändström 1888-1948
Studerade vid Anna Sandströms högre lärarinneseminarium. Fadern general och familjen flyttade till St Petersburg där han blev diplomatiskt sändebud. När kriget utbröd, utbildade sig Brändström till krigssjuksköterska och arbetade med utväxlingen av krigsinvalider. Läs biografin av Elsa Björkman-Goldschmidt.
“Jag hade ju inte kunnat hindra mina söner att ta ett sådant steg om de känt sig manade till det och hur skulle jag då kunna hindra min dotter?”

Kvarteret Nackspegeln, Dr Widerströms gata, Tore Forssman och Ulf Snellman

Karolina Widerström 1856-1949
Med kand 1884, med lic 1888. Specialisrade sig på kvinnomedicin och gynekologi. 1889 egen klinik på Fleminngatan eftersom kvinnor inte fick jobba på sjukhus. Engegerade sig i Svenska Dräktreformföreningen och utgav 1893 Den kvinnliga klädedräkten betraktad ur hälsans synpunkt. Reformdräkten av Hanna Vinge, Handarbetets vänner, syddes upp av Augusta Lundin. Hon kämpade också för sexualupplysning och kvinnlig rösträtt. Kvinnohygien 1899. Kämpade för kvinnors rätt till tatlig tjänst.

Om 50-talets byggande
Kommunalt byggande startade på 30-talet. Efter kriget påbörjades det stora folkhemmsbyggandet på allvar. ABC-områden. Man byggde längre ut. 3-vånngslängorna fick en friare form och placerades inte bara i långa rader. Trafikseparerade miljör. Baronbackarna i Örebro var, tillsammans med Stjärnhusen, föregångare på detta område. Byggtekniken utvecklades, kranar började användas och prefab-block, men mycket murades för hand hand i lättbetong. Elastiska planlösningar. Uthyrningsrum. Experimentlägenhetern i Baronbackarna. I början av decenniet stod 3-rummarna för 33% av allt byggande, i slutet 50%. 3-våningslängor vanligast, men också punkthus samt en del radhus..

Mycket gjordes fortfarande tämligen hantverksmässigt och interiörernas fasta snickerier, samt lister och foder, görs i massivt trä eller masonit på regelverk. Snickerierna har dock standardiserats och görs på fabrik. Marmorbänkar, linoleum, parkett. Bra förvaringsutrymmen och hög köksstandard gör dem fullt moderna än idag. Mot slutet av 50-talet är det dock tydligt att nya tider väntar. Stommarna är inte alltid i massivt trä och fast inredning utförmas så att den snabbt och lätt skall kunna monteras.

Fruängen mosaik

Punkthuet på Dr Widerströms gata
Hörnlägehet m öppen spis. 5 rum! Ursprunglig inre dörr i aluminium och mosaik på väggarna.

Arkitekter
Riksbyggens arkitektkontor med bla. Mogens Herold, Tore Forsman Ulf Snellman.
Ingrid Löndahl på Archibald Frids arkitektkontor ritade i Mannekängen och Stråhatten. Ovanligt med kvinnliga arkitekter vi detta tid. Löfblad ritade en hel del av husen i Fruängen. Oklart om även ritningarna signerade A Frid är resultat av hennes arbete,

Agnes Lagerstedt 1850-1939
Lärarinna vid Hedvig Eleonora Folkskola 1883. Skollovskolloni i Roslagen 1884 för 18 av de fattigaste barnen. 1889 fick hon ett stipendium och åkte på studieresa till England där hon följde Octavia Hill. Blev vicevärdinna vid några nedslitna hus på Nybergs gränd och lyckades förbättra miljön för de boende o sänkt hyra. Bildade AB Stockholms Arbetarehem med Oscar Hirsch som ordförande. Byggde två hus vid Jungfru- och Sibyllegatorna. Det första stod klart hösten 1893 och det andra sent 1897.  Då bodde i hela komplexet 660 personer i 142 lägenheter. Agnes bodde själv i fastigheten i 3 rok.

Kata Dalströms gata 10, sönderrenovrat punkthus
Bra exempel på dålig renovering. Allt är utbytt, sr helt nytt ut.

Om renovering av 50-talsbeståndet

  • Fönsterbyten: byt ej energieffektivisera istället
  • Nya balkonger: synd, ty särarten försvinner. Återställ!
  • Nya portar: patinan hos en gammal port svår att återskapa.
  • Kök: svår att bygga lika påkostat idag om man ser till material. Ofta mycket användbra än idag. Se fördelarna, stirra er inte blinda på vad att vissa detaljer saknas.
  • Återvinn luften från ventilationssystemet och isolera taket, ett mycket bra sätt att spara energi utan att förstora arkitekturen.

Ellen Key 1849-1926
Fadern Emil var politiker och modern brorsdotter till högerledaren och stadsministern Arvid Posse. Hade söndagsskola och arbetade sedan som lärare och föreläsare för nyhterhetsförbund och arbetarerörelse. Skrev Barnens århundrande 1900  (26 språk barnuppfostran och skola) och Skönhet för alla. Key blev ett stort namn även internationellt och fick stora framgångar. Lämnade dock under en period landet. Byggde hemmet Strand.

Utdrag ur Skönhet för alla: “Ty varje människa har någon form av skönhetslängtan, ehuru den hos de flesta ännu blott yttrar sig i smaken för grannlåt att bära på sig eller att se omkring sig. Men grannlåt — särskilt nutidens grannlåt — är ofta raka motsatsen till det sköna. Grannlåten göres nu fabriksmässigt och vanligen av oäkta material, varigenom man vill härma något äkta. Och redan detta är i strid mot skönhetens första villkor: att den ej får innehålla någon flärd. Flärd är saken ditåt, ett stort sken av saken, men ej saken själv. Den nöjer sig med falska uttryck, som antingen ersätta sin brist genom ett onödigt behag eller genom en viss överdrift”.

Kata Dahlströms gata. 01

Kata Dalströms gata
Skiffer vid portarna, fina trappa upp till kringbyggda huset. Mycket vacker miljö trots fönster- och balkongbyten.

Kata Dalström (1858-1923)
Växte upp i högborgerlig miljö men blev snabbt liberal. Gifte sig Dalström och skrev inledningvis böcker, bland annat om nordisk och grekisk mytologi. Började intressera sig för socialismen efter möte med August Palm, 1893 Socialdemokrat åt vänster. Organiserade arbetarkvinnor som verksam inom föreningsrörelsen och började sedan åka på agitationsresor och tog plats i partiets ledning. Troende. Var den populäraste av alla socialdemokratiska agitatorerna.

Elsa Borg (1829-1909) Vita bergens ängel
Blev 1859 föreståndare för en kristen skola i Gävle där hon verkade i många år. 1876 lockades hon till Stockholm flyttade in i Bibelkvinnohemmet på Skånegatan och började sin mission, Missionen på Vita Bergen. Fattigt område. Öppnade också Skyddshem för (fallna) kvinnor i Groens malmgård samt barnhem. Syftet med missionen var att “Bibelkvinnohemmets förnämsta uppgift är att utbilda kvinnor för de fattigas och sjukas vård samt för spridande af bibelordet.” Verksamheten övergick i Stadsmissionens ägo. Skev även några psalmer (Sjung, Guds folk, på pilgrimsvägen).

Publicerat

Luxorapparater från modellåret 1960

Luxor Kavalkad Och Dirigent

Luxor Kavalkad och Dirigent

Vad sägs om dessa Luxorapparater från året 1960? TV:n stoltserar med 21-tums bildrör och Luxor Dirigent har stereoanpassats med dubbla förstärkare och stereoskivväxlare. Jag är bra nyfiken på hur den där lilla möbeln lyckades reproducera stereoljud om det inte hörde en extra högtalare till. Den är dock rätt snygg och jag tror att den funnits i produktion under några år i vanligt monoutförande.

Publicerat

Den låga byggnaden mot Hötorget

Hötorgscity

Hötorgscity

Visst är den vacker, den låga byggnaden mot Hötorget på Sergelgatans västra sida? När det nya Hötorgscity planerades byggde man 18 våningar höga hus på Sergelgatans östra sida och ansåg det lämpligt med låga byggnader på den andra sidan för att eftermiddagssolen skulle nå ned till shoppingstråket. Det hela syns tydligt på denna bild tagen 1959.

När Filmstaden Sergel byggdes vid 1990-talets mitt ersattes den gamla byggnaden med en rejäl klumpeduns som verkligen förstört den fina 50-talsmiljön. Jag anser Hötorgscity vara en verklig pärla och hade önskat att man behandlat anläggningen mer varsamt. Så konsekvent genomförda 50-talsmiljöer är inte vanliga. Kombinationen av äldre byggnader runt Hötorget och de modernare tillskotten från 50-talet är verkligen högst förtjusande.

Publicerat

Sök Walter! av Vita Sackville-West

Sök Walter! Av Victoria Sackville West

Sök Walter! av Victoria Sackville-WestFörutom att hon skapade trädgården vid Sissinghurst i Kent och hade uppslitande kärleksaffärer med bland andra Violet Trefusis och Virginia Woolf , skrev Vita Sackville West nästan 20 romaner och gav ut ett halvdussin diktsamlingar. En av dessa verk har jag precis läst, det är romanen Sök Walter! (The easter party) från 1953.

När sir Walter Mortibois träffade den unga Rose insåg han att hon var den enda kvinna som skulle passa att bli hans hustru. Han friade och ställde ett ovanligt villkor: han ville att äktenskapet aldrig skulle fullbordas utan att de två skulle leva samman utan något som helst intimt umgänge.

Efter över 20 års äktenskap har Roses åtrå så sakteliga förtvinat, men ännu hyser hon varma känslor för sin man som helt begraver sig i sitt arbete som jurist. Äktenskapets mörka hemlighet är dock något som Rose beslutat att ta sig med ner i graven. När påsken närmar sig blir de bestämt att de tu skall fira högtiden tillsammans med Roses syster, hennes man och deras son samt den omtalade lady Juliet och Walters bror Gilbert. Atmosfären är tät och det är inte bara Rose som bär på en fördold hemlighet.

Roses syster är i stort helt olika, ty Lucy är varken intellektuell eller en dam av värld. Systersonen är en vacker ung man vars intresse för damer är non-existing, vilket vållar honom visst huvudbry. Gilbert är lik sin bror, men till skillnad från honom drivs han inte av bitterhet och pessimism. Det är tur att lady Juliet har förmågan att skingra de allra tyngsta molnen.

Sök Walter! är till en början en ordinär och tämligen tråkig överklassroman som har alla de ingredienser som gör anrättningen alltför söt om receptet är konventionellt. Det dröjer dock inte länge förrän molnen tornar upp sig på den ständigt klara aprilhimlen och man andäktigt vänder på bladen. Visst finns det brister i intrigen, men det hindrar inte Sök Walter! från att vara en läsvärd roman som inte lämnar några slutgiltiga svar. Har man dessutom läst Kring ett äktenskap av Vitas son Nigel Nicolson, blir läsningen än mer intressant.

Publicerat

Svensk-amerikansk funkis från 1944

Selmdal 16

Selmdal 16

Bland villorna i Mälarhöjden fann jag en riktigtfin vill av det lots ovanligare slaget. Huset är uppfört i mitten av 40-talet och ritades av en svensk-amerikansk arkitekt, G W Olin, som ritat några biografer i Stockholm, bland annat Boston och Gloria. Enligt uppgift hade han ritat en hel del biografer over there innan han kom till Sverige.  Planlösningen är fin även den och själva bostadsvåningen ligger på övre botten. Vardagsrummet, med den runda burspråksväggen, går genom hela huset och har en balkong i motstående ända. Detta rum flankras av matsal och sovrum. Ytterligare ett sovrum, ett kök och ett serveringsrum med matplats finns på detta våningsplan.

Huset fick ny fasadbeklädnad på 60-talet och har dessutom försetts med betongpannor men är i övrigt relativt välbevarat.

Publicerat

En vacker vy över obrukade ängar

Vacker Vy över Obrukade ängar

Vacker vy över obrukade ängar

Hit cyklar jag varje sommar, minst ett par gånger, för att njuta av den vackra vyn och det avskilda läget i en skogsglänta. Visserligen hörs då och då en bil passera, men annars här tyst och stilla. Kvällstid ligger platsen delvis i skugga, men fonden glöder nästan i solens gulröda sken.

Vacker vy över obrukade ängar 2

Den gamla slåttarstugan med sina uthus har inte använts på många år. Den fyllde inte längre någon funktion när man snabbt kunde förflytta sig  med bil och traktor. Annat var det när man färdades över mile för att slå och hässja dessa avlägset belägga utskiften. Man kan tänka sig att sommardagarna här visserligen var fyllda av hård arbete, men också gav ett efterlängtat ombyte i de dagliga sysslorna.

Publicerat

Väldigt snyggt på Södra Guldheden

Hus Guldheden Norra 1

Hus Guldheden Norra 1

Nu minns jag inte riktigt, men jag tror att detta hus står strax bakom centrumanläggningen på Norra Guldheden. Jag tycker att det är ovanligt vackert. Snygg fasad med stiliga fönster och vackra balkonger, Garagen inunder skämmer inte alls, utan ger huset karaktär. Fint så.

Hus Guldheden Norra 2

Balkongtypen hör till mina favoriter. Tyvärr minns jag inte om det är eternitplattor eller plåt som utgör edra skärm. Allt är dock i prima skick och inte förfulat genom någon klantig renovering. Bra så!

Publicerat

Göta Ljungberg och Panis angelicus

Hjördis Schymberg är inte den enda av våra sopraner som är bördig från Sundsvall. Vi har också Göta Ljungberg som föddes i Norrlandsstaden 1893 och utbildades av samma sångpedagog som bla Kirsten Flagstad (han hette Gillis Bratt). Göta var bland annat Wagnersångeska och jobbade tidvis i Berlin (Staadsoper from 1926). Mellan 1932-1935 hade hon engagemang vid Metropolitan i New York.

Jag hittade en skiva med henne i mitt skivbibliotek som är inspelad runt 1930.

Lyssna på Panis angelicus

och Ave Maria

På bilden ovan ser ni Göta Ljungberg som Salome, liggandes i en dramatisk pose.

Publicerat

Beredskapssjukhuset som blev bio

Har ni hört talas om Oscar Properties projekt Biografen vid Roslagstullsbacken? Bostadsrätterna stod klara för ett år sedan och ligger vackert i en grönskande sluttning ned mot Valhallavägen. När Biografen presenterades försökte ta reda på vad det var för storslagen biograf som legat i den stora byggnaden. Läget på den tiden, i sjukhusområdet, verkade inte så lämpligt för en paradbiograf, men man vet u aldrig.

För ett par dagar sedan satt jag och bläddrade i Byggmästaren och fann en intressant byggnad som stod klar 1939. Det var ett beredskapssjukhus som byggts på dåvarande Epidemisjukhusets område för att säkerställa att staden hade tillräckligt med platser utfall de övriga sjukhusen skulle bli stå fullbelagda. Men var låg byggnaden och fanns den kvar? Det visade sig att Epidemisjukhuset var vad som senare kom att döpas om till Roslagstulls sjukhus, som det var en del av, och som på 80-talet blev uppmärksammat ty där vårdades de första AIDS-patienterna.

Men var låg beredskapssjukhuset? I Bebyggelseregistret fann jag en adress och den slog jag upp i Google maps. Byggnaden som visades var visserligen ombyggd men det stod genast klart att det var det gamla sjukhuset som byggts om ordentligt. De gamal perspektivfönstren hade ersatts med ännu större fönster likt de i trapphuset på bilden ovan. Huset, som på senare år inrymt äldreboendet Körsbärsgården, hade för några år sedan sålts till Oscar Properties och var numera Biografen! Hur det kommer sig att byggnaden fått det namnet vet jag inte. På Biografens hemsida talas det mycket om film, men jag tror att orsaken till namnet knappast kan ha varit att byggnaden innehållit en biograf, utan snarare att man tyckte att den vackra baldakinen som skymtar till höger i bild påminde om en biografentré och därför gav man byggnaden dess namn. Vad det var för fel på Beredskapssjukhuset förtäljer icke historien.

Publicerat

Ett fönsterbyte på Mössebergsvägen

Fönsterbytt Fasad

Fönsterbytt fasad

På Mössebergsvägen i Traneberg (osäker på numret men kanske 29-31) har en fastighet precis fönsterbytts. Av någon anledning anledning finns fortfarande ett ursprungligt fönster kvar. De nya fönstren är klumpiga och har fast mittpost. Denna detaljbild ser man ytligt skillnaden mellan nytt och gammalt fönster och hur pass mycket glasytan minskat.

Fönsterbytt fasad gamla fönster

Vid grunden fann jag de ursprungliga fönstren som var i fint skick men som börjat bli mogna för ommålning. De var försedda med tt extraglas på insidan och hade därmed ett mycket bra k-värde och dessutom god isolering mot oljud. Varför man gjort detta byte är verkligen en gåta. Den enda orsaken jag kan komma på är att man vill slippa ommålning och därför satt in fönster med ytskikt i lackad metall. Hur länge de kommer att se fräscha ut återstår dock att se. Balkonger som suttit uppe i 30 år brukar vara rätt solblekta och eländiga vid det här laget.

Detta är verkligen ett praktexempel på resurslöseri. Fullt fungerande fönster kasseras och nya, underhållsfria ersätter dem. Förr eller senare måste dessa dock bytas igen med ytterligare resursslöseri som följd. hade de ursprungliga bevarats hade man kunnat underhålla dem i hundratals år.

Publicerat

Linda Ståhl väntar på Björn Ceder

Img 7080

IMG_7080

Sol och snöslask med fyllda diken. Hade det bar varit lite gråare hade jag sett Linda Ståhl bakom en gardin, ivrigt spejandes efter Björn Ceder som varje år tog sig från Stockholm upp till de karga byarna i Västerbottens inland. Tillsammans med Björn Ceder turnerade hon sommartid runt i byarna med sitt dragspel och skötte omsorgsfullt den bortklemade unge mannen, samtidigt som hon lämnade sitt pensionat vind för våg.

Det är sällan del blåser mycket här uppe, men de sista dagarna har det nästan stormat. Dörrarna måste verkligen spärras för att hållas på plats och det hörs i hela huset när vinden sätter fart. Det är nästan obehagligt för en som inte är van.

Tre av mina rosor har råttorna mumsat i sig. de har även ätit av den ena havtornsbusken som förmodligen kommer få svårt att hämta sig. Död är den väl inte, men stora delar av barken är helt borta. Rosorna lär väl också skjuta rotskott, men det är klart att växtkraften blir sämre denna säsong. Gläder mig dock åt att fruktträden inte verkar ha fått påhälsning, ej heller vindruvan som tydligen inte smakar gott.

Publicerat

Ett par dagars ledighet i Norrbotten

Säng

Säng

En mycket solig dag och tillika en ytterst blåsig dag. Jag kom med tåg på förmiddagen och snön låg på sina ställen i djupa drivor, på andra var det däremot barmark. Typiskt aprilväder kanhända. I vilket fall som helst är det härligt att vara ledig ett par dagar. Eller ledig och ledig, göra något annat på annan ort.

Jag har varit uppe på vinden och plockat ner lite gammalt skräp, dvs en pardörr med överljus och överliggare. Väldigt vackra och fantastiskt att de finns kvar, trots ombyggnad på 60-talet.  Tanken är att dessa skall sättas in på sin rätta plats i sommar. Det blir en spännande uppgift! Förhoppningsvis blir det tätt också, och inte för kallt i vinter.

Publicerat

Doktor Liborius- & Syster Ainas gata

De grå punkthusen 0

Alldeles intill Doktor Fries Torg ligger en lång rad av punkthus, närmare bestämt ni stycken. Det första av dem syns till vänster i bilden. Detta har, precis som de sina två grannar på Syster Ainas gata, balkonger i olika nyanser av blått. Husen ritades av  Sven Brolid och Jan Wallinder och är mycket lyckade, inte minst de fina planlösningarna. Jag har skrivit om dem tidigare och hur de presenterades i Byggmästaren.

De grå punkthusen 1

Resterande sex punkthus, som ligger vid Doktor Liborius gata, har balkonger i många olika färger. Samtliga lägenheter har fönster i två eller tre väderstreck vilket gör dem mycket ljusa och luftiga.

De grå punkthusen 2

Husen ligger fint inbäddad i en luftig grönska och är mycket tilltalande. Tyvärr verkar det som om nya fönster satts in och balkongerna har även de bytts ut, men renoveringen är dock någorlunda. Hur det ser ut interiört kan jag dock inte yttra lig om.

De grå punkthusen 3

På bilden ser ni det ljusa, glasade trapphuset som förbinder de två delar som varje huskropp består av.

Dessa punkthus är en god representant för genren höga hus i park och är byggda så tidigt som vid 50-talets början.

Publicerat

Se vad en dålig renovering kan göra

Hus Före 1

Hus före 1

Jag fick ett läsarbrev för en tid sedan med några bilder av ett vackert och välbevarat gammalt hus som genomgått en allt annat än pietetsfull renovering. Huset är verkligen osedvanligt vackert med sin höga grund och sina vackra fönster.

Hus före 2

Notera övervåningens harmoniska fönstersättning och et vackra tegeltaket. Här har man gått varsamt fram genom åren. Men sedan hände något, kanske fick huset nya ägare som beslöt att något måste göras.

Hus efter 1

De gamla fönstren kastades ut, och likaså tegelpannorna. På övre botten ersattes ett fönster med två.

Hus efter 2

De nya fönstren är enluftsfönster med fuskspröjs och har inte samma proportioner som de ursprungliga. Fönstret längst till höger, bakom stolpen, verkar ha fått sitta kvar och det syns tydligt att det är högre. Efter dessa åtgärder har huset helt ändrat karaktär. Naturligtvis går det att återställa, men det ursprungliga är för alltid borta och jag är av en åsikten att ett välbevarat hus är betydligt intressantare än ett vars charm har återskapats.

Har ni fler exempel på ovarsamma ombyggnader, maila dem till mig på ravjagarn@ravjagarn.se.

Publicerat

Om sommarnattens skiftande ljus

Mycket Vacker Kväll

Mycket vacker kväll

Förra sommaren var speciell. Efter en skön och ljum maj kom juni med kalla nätter och kalla dagar. Någon sommar syntes inte vara i sikte och växtligheten vägrade skjuta fart. Men så närmade sig juli månad och temperaturen steg och med ens var det varmare än man någonsin kunnat drömma. Nätterna var fantastiska. Det blev behagligt svalt och himlen var klar. Skuggorna blev längre och längre för att sedan helt försvinna när solen gått ned. Men inte blev det mörkt, nej istället trädde de skugglösa timmarna in, timmar när allt var tyst och stilla och naturen låg insvept i ett behagligt ljus.

Publicerat

Dags igen för Bachs Matteuspassion

Långfredag utan Matteuspassionen, som är påskens främsta verk, är inte att tänka på. Vackert, sakralt och ödesmättat. Här några utdrag från den bästa av inspelningar som gjordes Palmsöndagen 1939

Nun ist der Herr zur Ruh’ gebracht

Erkenne mich mein Hüter

Wir setzen uns mein huter

Palmsöndagen 1939 gjordes en påkostad inspelning av Bachs Matteuspassion i Amsterdams Concertgebouw. Dirigent var den då berömda Willem Mengelberg. Upptagningen gjordes med Philip-Millers optiska system vilket resulterade i en för tiden väldigt välljudande inspelning. Under kriget försvann banden, men i början av 50-talet kunde Mengelbergs Matteuspassion äntligen ges ut, ty den optiska filmen (banden) hade kommit tillrätta och resultatet blev en box med 4 lp-skivor. Inspelningen är så fin, så högtidlig och den förmedlar en sådan närvarokänsla; man uppfattar rummet och hör publikens harklingar och andra egentligen störande ljud. Inspelningen är gjord i Amsterdams berömda Concertgebouw med både solister och gosskör.

En utförlig och mycket intressant artikel om Mengelbergs Matteuspassion finns att läsa här.

Mer Bach: Kathleen Ferrier sjunger några bacharior.

Publicerat

Trodor i givakt vid lada med trodhus

Lada

En vacker kväll, men mina trodor var på tok för blöta för att läggas in i trodhuset så jag lät dem stå utanför och torka i kvällssolen. Det såg nästan ut som något sorts konceptuellt konstverk. Under sommaren hade jag byggt ett nytt trodhus, eller snarare, byggt upp det gamla med de gamla slitna brädorna, och skulle lägga tillbaka trodorna som förvarats på timmervagnen. Att lägga in dem blöta kändes inte som någon bra idé; dels var de tunga av fukten och dels skulle det ta lång tid för dem att torka.

Publicerat

Ett byggnadsminne med fuskspröjs?

Ridhus 1

Passerade nyligen bygget av den nya musikhögskolan vid Valhallavägen och råkade titta lite extra ånga på den ena av de två tegelbyggnaderna på området som en gång varit ridhus och stall.  De ritades av Hjalmar och Axel Kumlien och byggdes vid 1880-talets mitt för generalstabens stalletablissement.  De är byggnadsminnen sedan 1993 (vilket inte hindrade länsstyrelsen och landshövdingen att  bevilja rivningslov, något som sedan upphävdes).

Ridhus 2

Men vad har hänt med fönstren? Ser det inte ut som fullt moderna fönster med fuskspröjs? Det är svårt att komma så när att man ser helt ordentligt, men nya är de i vilket fall som helst. Jag har för mig att de fönster som satt där tidigare var gamla klassiska i järn. Borde man inte vara mer försiktigt med byggnadsminnesförklarade byggnader. Fortsättning följer,

Publicerat

Basarbyggnaden vid Hantverkargatan

Hantverkargatan 1

Basaren på Hantverkargatan 71 skall rivas i höst. Den gamla byggnaden ritades av Björn Hedvall och är den nordligaste delen av det område som byggdes vid 30-talets början av både SKB och HSB och som börjar ner vid Pontonjärgatan. Den låga tvåvåningsbyggnaden är originell, inte minst för att den är så låg.

Hantverkargatan 2

Bakom byggnaden övergår Hantverkargatan till Ture Nermans gränd och Baltzar von Platens gata. Just denna del av Kungsholmen är vördigt fin. Det är en genuin 30-talsmiljö med grönytor och gångstråk som är riktigt trivsam. Den nya koloss som efterträder basarbyggnaden är betydligt större och kommer helt att förändra området. Det återstår att se hur den tar sig ut när den står färdig. På skisserna påminner den mer om ett smurfhus än om ett ordinärt bostadshus.

Publicerat

I Slottets murgrönsomslingrade sal

Oscars vinterträdgård

I början av 50-talet utgavs boken Ur svenska hjärtans djup, bilder från Oscar II:s Stockholm. Den är full av vackra bilder och är nästintill omistlig. Här ovan ses en riktig raritet, nämligen den vinterträdgård som uppfördes på den nordvästra slottsflygelns tak (klicka för större bild). Väggar och tak var till stor del klädda med murgröna och möblerna var bekvämt stoppade som de brukade vara under 1800-talets sista kvartssekel. Naturligtvis fanns här också exotiska växter samt rosor. Här vill jag halvligga och bläddra slött i något tilltalande. Denna tillbyggnad sedan länge riven och det är verkligen synd. Ett vackrare rum är svårt att uppbringa.

Publicerat

Tandbergs Huldra fick älvor att dansa

Norska Tandberg må vara mest känd för sina rullbandspelare som fanns i snart sagt varenda klassrum på 60-70-80-talen. Det var väl inte toppmodellen som hamnade där, men däremot var den nog rätt stryktålig och många apparaten fungerar än idag. Har för mig att det ligger en någonstans på vinden hemma i Norrbotten som kommer från skolan i grannbyn.

1936 presenterade Tandberg för första gången sin lyxmottagare Huldra och den kom genom åren i många olika versioner. 1956 var det dags för Huldra 5 som kom att tillverkas under 5 år, fram till 1961 då en ny Huldra med stereoförstärkare presenterades. Huldra 5 får nog sägas vara toppmodellen, åtminstone om man vill ha en modell som har FM-mottagning. Förstärkaren är av hög klass, push-pull-kopplad med två EL84, och apparaten har totalt 10 rör. Kortvågen är uppdelad på två band och naturligtvis finns även mellan- och långvåg.

Ville man ha en verkligt flott apparat, köpte man Tandberg Huldra som radiogrammofon. Det var en synnerligen elegant möbel som i vissa versioner för tankarna till de skapelser som snickrades vid NK:s verkstäder i Nyköping.

Allt verkar ha varit av högsta klass. Radions rattar var i mässing och delvis klädda i skinn, plats fanns för både skivbytare och bandspelare på vars sin utdragbara hylla samt ett låsbart fack för 38 rullband. Pris, exklusive bandspelare och skivbytare var 2180  kronor! Med banspelaren tandberg 2 Hi-Fi  3 Speed och skivbytaren Garrard RC-121 blev totalsumman 3230 kronor och det var väldigt mycket pengar i mitten av 50-talet. Å andra sidan var ljudet sådan klass att älvorna påstods dansa när de fick lyssna till apparaten!