80-talets affärskvinnor, en hösttrend

Jag läste i Svenska Dagbladet att maktmodet är åter och att det kanske beror på att Wall Street 2 snart får premiär. Då både 80-talet och makt är tidens melodi, är det är inte speciellt konstigt att denna trend växt sig stark och resulterat i både en nygammal film och ett mode. Men, utbrister jag, har människan som författade artikeln glömt Working Girl från 1988! Filmen, som kom i kölvattnet av den otroligt populära rullen Wall Street (1987), är  fri från den pussige Michael Douglas och därför en riktig höjdare. Här möter vi Melanie Griffith, Sigourney Weaver och Harrison Ford.

Tess McGill (Griffith) jobbar som sekreterare åt Katherine Parker (Weaver) och vill ta sig till toppen, d.v.s lämna sekreterarträsket. Lämpligt nog, yppar sig ett tillfälle när Parker bryter benet och hamnar på sjukhus. Tess går på party, blir nervös av att ha lånat en av sin chefs 6000-dollarsklänningar och tar därför valium, vilket gör att hon bli jättefull och hamnar i säng med en inflytelserik man. Av detta har hon dock inget minne dagen därpå, när hon skall få besök av Dewey Stones VD Jack Trainer (Ford) som visar sig vara just densamme.

Det finns gott om fyndiga repliker i denna film. En smula billiga men mycket lustiga. Till exempel berättar Tess att hon har ”A head för business and body for sin”. Hennes väninna Cynthia agerar en dag sekreterare och undrar om Jack vill ha något ”Coffe, te, me?” (vid 0:47 sekunder).

För ett par veckor sedan var jag på Fredells, jag skulle hjälpa en vän med inköp av diverse byggmaterial. Hon har sedan minst ett år tillbaka anammat business woman-stilen vilket verkligen gjorde sig på en byggmarknad. Tänk höga klackar, en kjol som slutar strax ovan knäna, puffig blus och en trench med rejäla axelvaddar. Jag önskar att jag fotograferat, ty det hade varit något för detta inlägg. Man skulle ha önskat, att min vän yppat någon lagom billig replik, bara för att få rabatt.

Avslutningsvis en bild på Tess och hennes arbetarklassfrisyr som hon efter ett tag bytte mot framgångsfrisyren på bilden ovan. Och så lite extra trivia: samma år som Melanie Griffith spelade in Working Girl, checkade hon in på rehab för att komma till rätta med sitt drog- och alkoholberoende. Och hon som ser så fräsch ut på bilderna!

Tillägg: Jag minns en dokumentär på SVT för länge sedan som visade ryska affärskvinnor. Deras stil var helt obetalbar, ty den gick inte att skilja från den extraordinära gatflickans. Det var ingen hejd på alla blonda lockar, minimala kjolar och gigantiska pälsar. Ytterligare en form av maktmode, men som kanske inte fungerar så bra i västvärlden.