Det byggs en hel del i vår stad och inte minst i anslutning till Norra Djurgården. Nyligen avslutades ett antal hus vid Svea Artilleri norr om Valhallavägen, två punkthus vid Värtavägen samt HSB:s skyskrapor i kvarteret Lissabon vid Öregrundsgatan. Nästa stora etapp som står på tur är byggandet av Norra Djurgårdsstaden som kommer att ligga i anslutning till Hjorthagen, till stor del på gamla gasverkstomten. Generellt för alla dessa nybyggen är att de är barn av sin tid och därför uppförda i någon slags, med funktionalismen besläktad, blandstil som jag finner en smula trist. I kombination med nutidens allt annat än smäckra balkonger och fönstersnickerier, blir resultatet tyvärr tämligen klumpigt .
Tråkigast av allt är dock inte själva arkitekturen, utan färgerna – och blandningen av färger! Det finns en olycklig förkärlek för en slags terrakottaröd nyans som ej sällan kombineras med någon blågrå. Blågrått kan verkligen vara snyggt, men tyvärr inte de nyanser som kommer i fråga i dessa byggen (varför inte konserthusblått?). Färgerna används ofta på ljusa, mer eller mindre vita fasader- Då och då låter man en vägg vara gråsvart och det kan rimligtvis inte göra någon glad. En av de få fastigheter som gått i land med det, är en femtiotalskåk på Gyllenstjernas gata som faktiskt är riktigt snygg. Här en dålig polaroidbild.
Och varför tycker jag inte om dessa nybyggda putsade hus med sina trista färger? Titta på denna bild som föreställer ett par hus på vid Värtavägen. Det äldre, det till höger, har en ljus fasad med klart blå fönsterkarmar. Det nya huset till vänster, har också en ljus fasad med fönsterkarmarna (klumpiga!) är i en tråkig beige nyans som kompletteras med ett babyblått fält som får en att tänka på curtain-wall-fasader. Blekt och billigt är resultatet i ena fallet, enkelt, stramt och elegant men ändå varmt är resultatet i det andra. Äldre hus tenderar att antingen ha ljusa, obrutna putsytor, eller så är de avfärgade i starka nyanser som gör fastigheterna till uppskattade solitärer i stadsbilden. Så borde det vara även idag.
Nybyggena påminner faktisk en del om de nonfigurativt målade husen vid Årsta torg som jag inte tycker är alltför lyckade. Man förlitar sig inte helt på arkitekturen och avfärgar därför fasaderna i flera färger som varken gör sig en och en eller tillsammans. Bygg därför hus som är av så hög arkitektonisk klass att fasaderna inte behöver ”hjälpas upp” med illa valda nyanser av banala och trista färger.
Finns det någon man kan mejla och begära skärpa sig?
”Till byggmästarna som håller på, har jag här ett råd som lyder så: Man ska inte skräpa ner uti naturen, man ska vårda plantorna vid skogens barm. Man ska inte bygga hus som skrämmer djuren, fula platta, utan tak och fönsterkarm.”
Inte Kristina Alvendal iallfall… Hemska människa (Alvendal alltså).
Jag kunde inte hålla med dig mer. Vad jag också vill se är nya hus byggda i vackert tegel. När såg man det sist? Tegel är verkligen \’tidlöst\’. Det vet alla som varit i Skåne alternativt Danmark.
Tror inte Alvendal varit där.
Tegel är bra på många sätt. Det måste dessutom vara ett av de mest praktiska materialen för en fasad, ty underhållet borde kosta ett minimum. De tegelfasader, nya, som finns här i stan tycker jag oftast är för bleka. Teglet går mer i en rosabeige nyans, istället för den klassiska mer kraftfulla. Även här krävs skärpning!
Ja tegel kan vara hemskt fult också. Ibland ser man en väldigt tråkig beige variant också, långt ifrån gårdagens gula. Det är sant att tegel är ypperligt material på många sätt – isolering behövs i princip ej, mögel existerar inte och som sagt – det är underhållsfritt.
Fast det är ju egentligen föga förvånande att allt detta undgår de flesta i Sverige verkande arkitekter av idag, då de flesta misslyckas totalt i att skapa ens ett intressant bostadshus.
Lektion 1: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Floragatan10.JPG
(Du har säkert sett detta hus, ritad av Anders Tengbom. Grannhuset av Sven Markelius är inte dåligt heller)
Den där beiga skulle man kanske kunna kalla servicehusgul? Hemsk.
Ja, det där är ett rätt fint hus. För ett par år sedan var en av de två lägenheterna högst upp till salu. jag minns att det fanns både frukostrum och matsal. Jag har haft några bilder från en annan lägenhet i huset, men hittar den inte nu, tyvärr.
Markeliushuset är väldigt fint, lägenheterna är snäppet finare faktiskt. Där skulle man ha en takvåning!