Alldeles i början av 60-talet bebyggdes Kampementsbacken på en höjd intill Gärdesfältet. Det var 1957, på Interbau i Berlin, som Alvar Aalto presenterade det förslag till 8-våningshus som senare under året vann den tävling som utlysts för bebyggelsen av Kampementsbacken. När husen väl skulle byggas, 3 år senare, blev det dock en annan arkitekt, Lars Bryde, som fick i uppdrag realisera förslaget och rita lägenhetsplanerna.
Det är inga dåliga planlösningar i dessa hus och detaljerna är genomtänkta. I vissa sovrum, finns mellan ett av fönstren och garderobsväggen, en väggfast teakskiva som är tänkt att användas som skriv-eller toalettbord. Köken är svensk standard med rikliga förvaringsmöjligheter och goda arbetsytor. I de lite större våningarna finns ett rum i anslutning till badrummet, som är tänkt att användas för klädvård.
I fredags var jag på Nybohov, höjden ovanför Liljeholmen. Dessa hus är byggda vid samma tid. Det märks att mycket är standardiserat, men vilken standard. Skåpstommar i massivt trä. I badrummet en garderob avsedd för tvätt med gedigen inredning i massivt trä. Likadant i köket där ett välinrett skafferi kompletterar övrig inredning. Jag har svårt att tänka mig att Svensk standard någonsin skall nå dessa höjder. Idag får man nöja sig med betydligt sämre material och ett enklare utförande, om man inte betalar stora summor till en riktig snickare eller en tillverkare av lyxkök (t.ex. Apparat).
Ja, materialen kan man faktiskt inte klaga på – det funkishus jag nu bor deltid i är i och för sig äldre än det där, från fyrtiotalet skulle jag tro, och jag är så imponerad av att det är en massa marmor i det. Hela trappan i trapphuset och alla fönsterbrädor, jag tycker att det är fantastiskt att vara omgiven av marmor. Det känns så himla rejält, nästan som att nån hackat fram huset ur ett berg.
Ja, tänk, det var marmor överallt förr. Jag har tyvärr ingen marmor i hallen vilket är märkligt, ty mitt hus är inte särdeles enkelt. Offentliga byggnader hade marmorgolv i korridorer och trappor. I några hus på Banérgatan, är skafferierna klädda med vit marmor på insidan. Vilken oerhörd lyx.
Ja, allt var ju inte sämre förr. Instämmer helt i det här med materialval. Helkaklade små badrum i 30-talets funkis lägenheter i flerbostadshus och klinker på golven är inte heller dumt som standard. Och öppen spis…
Öppen spis, ja. Hur man kan bygga en någotsånär påkostad tvårummare utan öppen spis, övergår mitt förstånd. Den är hjärtat i lägenheten, så enkelt är det.
Hej! Sent hittar jag detta inlägg då jag letar efter ytterligare information om Kampementsgatan/backen. Röde Orm ursprungliga ritningar Alvar Aalto. Starten på tankarna kring miljonprogrammet i Sverige. Fast byggnaderna har ju helt andra kvaliteter och förutsättningar i storlek/lösningar, omgivande miljö osv som nog gör att det glömts bort. Jag söker efter tex Alvar Aaltos dokumentation av tankarna kring byggnaden, hur det formulerades på utställningen 1957. Och vid tävlingen i Stockholm. Hur hittar jag det, har du förslag? Är boende i ena SKB huset och gläds varje dag i min bostad över alla kvaliteter med huset, områdets begränsade omfattning och placeringen i naturen bl a.
Hej! Mycket fina lägenheter i dessa hus. Bra fråga, jag undrar om du kanske borde kontakta Arkitekturmuseet? Kungliga biblioteket kan också ha information om utställningen, kanhända i samlingen Vardagstryck. Mvh G