En av de vanligaste frågor jag får, och samtidigt en av de tråkigaste, är från de som bor i hus där fastighetsägaren, dvs hyreshusets ägare eller bostadsrättsföreningen, planerar att byta ut sin gamla fönster mot nya. De gamla fönstren anses dåliga, ofta anses de ”ruttna” eftersom man ser grått trä, och så läcker de värme som ett såll vilket vanligtvis beror på dåliga tätningslister.
Nya fönster har naturligtvis ett betydligt bättre u-värde, ett mått på hur mycket värme som strålar ut, men de har andra nackdelar och den största är att de ofta är svåra att underhålla och byts var 40-50 år. Att inte byta ut sina gamla fönster är både klimatsmart och bra för ekonomin i det längre perspektivet eftersom även äldre fönster kan energieffektiviseras. En livscykelanalys gjord 2017 av Viktor Joelsson; Mikael Wallinder 2vid högskolan i Gävle visar att ännu efter 50 år är ett energieffektiviserat fönster bättre än ett nytt, sett till hur det påverkar miljön.
Värt att notera är att cirka 25 procent av tillförd energi i ett äldre hus åtgår till hushållsel och varmvatten. Av resterande 75 % försvinner cirka 35 procent ut genom fönstren. Om jag räknat rätt blir det ungefär 26 % av den totala mängden tillförd energi. Byter man fönster eller energieffektiviserar de gamla så halveras denna siffra. Man kan alltså inte halvera energiförbrukningen genom att byta fönster, man kan bara halvera de förluster som går ut genom fönstren.
Fönster är som bekant en av byggnadens allra viktigaste detaljer. De är en del av arkitekturen men också en viktig byggnadsdetalj som skall hålla väder och vind ute. Fram till mitten av 1960-talet (en mycket oexakt siffra eftersom det varierar stort) utfördes fönstren av högkvalitativt kärnvirke med täta årsringar, ett material som är väl rustat för att motstå klimatets prövningar. Ett träfönster från denna tid är hållbart och dessutom kan det lätt lagas om det skulle behövas.
Eftersom fönster är en viktig arkitektonisk detalj, gör man bäst i att inte byta ut dem eftersom ett nytt fönster nästan undantagslöst har en avvikande utformning om inte det ursprungliga kopieras helt och fullt. Att byta fönster förändrar inte bara utseendet, det kan också få till följd att husets värde minskar vilket bl.a. denna undersökning visar. Eftersom jag arbetar som antikvarie åt en mäklare, kan jag också konstatera att somliga spekulanter ratar fönsterbytta hus. Ett renoverat och energieffektiviserat fönster, skrämmer inte bort köpare.
Styrelsen för Brf Vidfamne i Aspudden hade först tänkt byta fönster på inrådan sin förvaltare. De ändrade emellertid sig och hur det gick till kan ni läsa om här och kanske i synnerhet här.
Ett nytt fönster har sina nackdelar. Det är vanligt att man monterar underhållsfria fönster och dessa går inte att underhålla och måste därför förr eller senare bytas igen. Nya fönster har ofta en konstruktion som är mer avancerad vad det gäller beslag och tätningslister vilket kan bli ett problem längre fram i tiden och vara en orsak till att fönstret måste bytas. Gamla fönster kräver inga avancerade tätningslister för att hålla tätt och utanpåliggande spanjoletter har ett mycket långt liv och därefter renoveras eller bytas.
Ytterligare en nackdel med nya fönster är att glasytan ofta minskar eftersom nya fönster har grövre dimensioner på karm och båge. En annan orsak till minskat ljusinsläpp instickskarmar, dvs det nya fönstret, med en slank karm i metall, monteras i befintlig karm och då blir glasytan ännu mindre. I söderläge märks detta knappast, men i mindre soliga lägen kan det bli märkbart.
Om man inte byter fönster, kan man underhålla och energieffektivisera de befintliga träfönstren i oändlighet (åtminstone i hundratals år) och eftersom glastekniken förbättras allt eftersom kan man räkna med att de gamla fönsterbågarna kan förses med ännu bättre glas i framtiden.
Glas och bra tätningslister är viktigt för en bra fönsterprestanda och för att slippa drag och höga uppvärmningskostnader är dessa detaljer som skall bytas, inte hela fönstret. Dessutom kan det vara klokt att isolera taket och installera en värmeväxlare på taket som återvinner all värme som annars går till spillo.
Det som är enklast och brukar vara mest lönsamt är att byta ut det inre glaset till ett energiglas – läs mer om det här. Det ger hyfsad prestanda och kostar inte mycket. Vill man, kan man istället sätta in en isolerglaskassett vilket ger ett bättre u-värde, men det är inte säkert att det lönar sig med dagens energipriser. Isolerglaskassetter har dessutom en begränsad livslängd och måste bytas vart 20-30 år, vissa tillverkare menar att 15 år är en rimlig tid, och detta måste givetvis tas med i kalkylen. Det gäller också om man väljer nya fönster. Har man fönster med gammal fint munblåst glas bör man vara försiktig med att byta ut det mot nytt energiglas, och istället rekommenderar jag att man monterar ett extra glas på insidan. Det finns olika alternativ, Grundels är ett av dem. Grundels system ger ett u-värde på ca 1,2-1,3 vilket i princip är samma prestanda som ett nytt fönster!
Om man trots allt byter fönster, är det viktigt att kolla med tillverkaren att de tätningslister som används, kommer finnas att tillgå om 30-40 år och att stängningsmekanismen går att renovera eller byta ut när den kärvar i framtiden. Om så inte är fallet, kommer ett nytt byte krävas och det blir betungande för kommande generationer i huset. Dessutom innebär upprepande fönsterbyten en belastning på miljön, eftersom nytillverkning av bågar och samtliga glas krävs, och det koldioxidutsläppet tar också tid att räkna hem.
Det finns många firmor som renoverar fönster. I Stockholm finns t.ex. Träfönsterspecialisten och Fönster och fog samt Kvarnens fönsterhantverk och många andra.
Att montera avvikande fönster är dessutom att kasta en av aktörerna i byggprocessens arbete på sophögen, nämligen arkitektens. En yrkesgrupp som i vart fall förr hade studerat stilideal och harmoniska proportioner, en tillgång som i en grovhuggen mock-vändning blir helt kastat på dynghögen.
Banala profiler, för breda karmar, för breda bågar, oharmoniska rut-indelningar, fel hängning, klantdesignade handtag, extrakostnad för fasadreparation runt utbytta karmar.
Den största påverkan på resursförbrukning och miljö står man för själv, hur man hanterar det man har i sin ägo och de flöden av förbukningsvaror man nyttjar.
Man måste sluta spola fullt ös i vattenkranar, av fulla flödet är det bara några få procent som berör det man vill tvätta rent resten går i avloppet direkt, sluta spola med engreppsblandare i rätt framläge om man bara ska ha kallvatten.
Engreppsblandaren är säkert en stor orsak till onödigt spolande och tvära stängningar som ger slag i rören som till sist går i sär i någon klen materilalövergång. Med vanliga kranar är det ”jobbigare” att dra på fullt ös och onödigt varmvatten kommer inte fram eftersom man inte drar på två kranar när man bara ska ha kallt vatten och stängninge blir mjukare än när man slår ner spaken på en engreppsblanadre.
Måste man verkligen duscha var dag, i så fall varför bara en gång om dagen!
Om vi inte lär oss att hantera resurserna själva kommer tillvaron att bli hopplöst sönder-reglerad om allt ska ske med generella direktiv, krav och blockeringar/begränsande styrning i värme- vatten- & luftflöden.
Allt för många är helt aningslösa inför vad för resurser som måste till för att den bekväma icke-tänkartillvaron ska fungera.
Framför allt bör man titta på vad för meningslös lågkvalitativ dynga man lockas att köpa på ”billighetskedjor” exvis i samband med haloween. Skräpprodukter av kortvarig aktualitet, producerade i något fjärran land utan större miljö- eller personalhänsyn och sedan skeppade i onödan hit för att strax belasta våra soptippar.
Bara för att man inte bor nära och ser utsläppen från fabriken eller några avgaser från elbilen så betyder det ju inte att man är utsläppsneutral vid användandet, skiten hamnar någon annan stans!
Snart ska bostadsrättsföreningen på Pokalvägen 3 på Reimersholme byta fönster. Vet inte om grannhusen är i samma förening. Är skeptisk, men det skulle visst bli trä iallafall…
En av Sveriges största bostadsrättsföreningar, Brf Volten i Täby, 835 lgh, bytte fönster för några år sedan. Vi hade 2+1 Och fick Mockfjärds 3-glaskasett med litet glasavstånd och högre karmar som var 2×20 mm mindre än alla fönsterhål. Resultatet är en katastrof ur alla synvinklar – ljud, energi, komfort, estetik, stadga osv.
Och går ej att göra ogjort såhär 65 miljoner senare…