I Hammarbyhöjden finns en hel del barnrikehus byggda under 1930-talets senare hälft. På bilden ovan ses ett hus från 1939 som uppfördes av då nybildade Stockholmshem. Arkitekt var Carl Melin som ritade många barnrikehus under dessa år.
Många av Stockholmshems barnrikehus har renoverats under senare år och resultatet har inte alls blivit tokigt. Portarna verkar av någon anledning ha bytts ut, men i övrigt verkar man ha gått varsamt fram. Ingen tilläggsisolering, inga balkonger och inga nya, klumpiga fönster.
De första barnrikehuset i Hammarbyhöjden uppfördes av Familjebostäder och stod klart 1936. Det ritades av Wolter Gahn, precis som övriga huskroppar som stod klara året därpå. Här ser vi Petrejusvägen 1-5 som Familjebostäder precis fönsterbytt vilket helt förstört den strama fasaden. Material och utformning avviker helt från ursprunget. Hur man kan vara så oaktsam mot dessa fina byggnader är för mig en gåta. Inte nog med att husen är intressanta för att de hör till de först uppförda i denna kategori, de har också balkonger vilket denna typ av hus sällan har. Tack och lov är en av fem byggnadskroppar bostadsrätter idag så vi får hoppas att föreningen är mer varsam än vad Familjebostäder är.
Ytterligare ett barnrikehus, Petrejusvägen 24-32. Det stod klart 1938 och är också det ritat av Carl Melin för Stockholmshem. Den ”knäckta” fasaden gör det till ett av de allra vackraste från denna period. fasaden renoverades i mitten av 1970-talet och snart är det dags igen. Det är bara att hoppas att allt går bra.
Tack för ett intressant och bra föredrag i förmiddags! 🙂
Tack, och kul att du kom!
Hej, jag bor i långa vita längan, är med i BRF styrelsen och lovar göra allt jag kan för att inte förvanska våra två hus! Tyvärr byts det regelbundet ut fönster i Hammarbyhöjden, jag brukar skruva loss och spara beslag, men det känns lika sorgligt varje gång…
Du menar den som är lätt böjd, eller snarare ”knäckt”? Är en bostadsrätt?
Ja just det, huset med knäckt fasad. Kallades långa vita längan när det begav sig. Det huset plus det milt grönputsade på Johan Printz v bakom är BRF. Fasad och tak kommer att renoveras inom snar framtid.
Ok, det visste jag inte. Hur är det interiört, renoverades det hårt på 1980-talet eller finns det mycket kvar av ursprungliga detaljer och planlösning?
Den stora förändringen är köket, som var uppdelat i kök/matrum och hade två öppningar. Köket är sen typ 89 ett rum, ganska praktisk planlösning men charmlös. Badrum renoverades samtidigt. Det som är bevarat är planen i övrigt, dörrar, socklar, fönster etc. Men det är poppis att riva lättbetongväggen mellan kök/allrum i tidens anda. Ytskikt och plan stämmer väldigt bra med stadsmuseets barnrikelägenhet,