Här hittar ni en kortversion av min stadsvandring i Fruängen. Jag har infogat några bilder och länkar till vissa skrifter.
Fruängens gård var ursprungligen ett torp med anor från 1700-talet som lydde under Västberga gård. Det revs 1964. Krogen Långpannan samt torpet Eriksberg fanns också på markerna. Köptes av Stockholms stad 1934, stadsplan 1954 av Göran Sidenbladh. Började bebyggas samma år. Riksbyggen och AB Stockholmsbyggen var de största byggherrarna. Spårvagnen kom 1956. Centrumet invigt 1961 men stod helt klart 1962. Det ritades av Åke Östlin (Riksbyggen). 1964 ersattes spårvagnen av tunnelbana. Utsmyckning: Fruängsfontänen av Bertil Jonsson, Fruarna av Willy Gordon.
I Fruängen har kvarteren fått sina namn efter klassiska kvinnliga attribut och yrken (Mannekängen, Hårnålen, Nackspegeln, Modisten). Gatorna däremot, är uppkallade efter kända kvinnor som de tre Elsorna, Dr Widerström, Hanna Pauli och Ellen Key.
Eva Bonniers gata
Eva Bonnier (1857-1905). Konstnär. 1878 KKH fruntimmersavdelning. 1883 t Paris m Hanna H/P. Gick Academi Colorossi. Parisutställningen 1887 och Världsutställningen 1889. Flytt tillbaka t Sverige samma år. Porträttmålare. Sommarhus på Dalarö av Östberg. Blev meccenat för bl.a. Carl Eldh, Christian Eriksson och Carl Milles. Testamenterade pengar till Stockholms stad som blev Eva Bonniers Donationsnämnd..
Punkthusen på Eva Bonniers gata ritades 1954 av Riksbyggens arkitektkontor. Påkostade hus, 2 rok + matrum. Fina entréer, terrasserade i sluttningen. Inklädda i plåt dessvärre.
De kringbyggda låghusen på andra sidan gatan ritades året därpå, också av Riksbyggen. Portarna ursprungliga. Nästan uteslutande 3:or.
Elsa Brändström 1888-1948
Studerade vid Anna Sandströms högre lärarinneseminarium. Fadern general och familjen flyttade till St Petersburg där han blev diplomatiskt sändebud. När kriget utbröd, utbildade sig Brändström till krigssjuksköterska och arbetade med utväxlingen av krigsinvalider. Läs biografin av Elsa Björkman-Goldschmidt.
“Jag hade ju inte kunnat hindra mina söner att ta ett sådant steg om de känt sig manade till det och hur skulle jag då kunna hindra min dotter?”
Kvarteret Nackspegeln, Dr Widerströms gata, Tore Forssman och Ulf Snellman
Karolina Widerström 1856-1949
Med kand 1884, med lic 1888. Specialisrade sig på kvinnomedicin och gynekologi. 1889 egen klinik på Fleminngatan eftersom kvinnor inte fick jobba på sjukhus. Engegerade sig i Svenska Dräktreformföreningen och utgav 1893 Den kvinnliga klädedräkten betraktad ur hälsans synpunkt. Reformdräkten av Hanna Vinge, Handarbetets vänner, syddes upp av Augusta Lundin. Hon kämpade också för sexualupplysning och kvinnlig rösträtt. Kvinnohygien 1899. Kämpade för kvinnors rätt till tatlig tjänst.
Om 50-talets byggande
Kommunalt byggande startade på 30-talet. Efter kriget påbörjades det stora folkhemmsbyggandet på allvar. ABC-områden. Man byggde längre ut. 3-vånngslängorna fick en friare form och placerades inte bara i långa rader. Trafikseparerade miljör. Baronbackarna i Örebro var, tillsammans med Stjärnhusen, föregångare på detta område. Byggtekniken utvecklades, kranar började användas och prefab-block, men mycket murades för hand hand i lättbetong. Elastiska planlösningar. Uthyrningsrum. Experimentlägenhetern i Baronbackarna. I början av decenniet stod 3-rummarna för 33% av allt byggande, i slutet 50%. 3-våningslängor vanligast, men också punkthus samt en del radhus..
Mycket gjordes fortfarande tämligen hantverksmässigt och interiörernas fasta snickerier, samt lister och foder, görs i massivt trä eller masonit på regelverk. Snickerierna har dock standardiserats och görs på fabrik. Marmorbänkar, linoleum, parkett. Bra förvaringsutrymmen och hög köksstandard gör dem fullt moderna än idag. Mot slutet av 50-talet är det dock tydligt att nya tider väntar. Stommarna är inte alltid i massivt trä och fast inredning utförmas så att den snabbt och lätt skall kunna monteras.
Punkthuet på Dr Widerströms gata
Hörnlägehet m öppen spis. 5 rum! Ursprunglig inre dörr i aluminium och mosaik på väggarna.
Arkitekter
Riksbyggens arkitektkontor med bla. Mogens Herold, Tore Forsman Ulf Snellman.
Ingrid Löndahl på Archibald Frids arkitektkontor ritade i Mannekängen och Stråhatten. Ovanligt med kvinnliga arkitekter vi detta tid. Löfblad ritade en hel del av husen i Fruängen. Oklart om även ritningarna signerade A Frid är resultat av hennes arbete,
Agnes Lagerstedt 1850-1939
Lärarinna vid Hedvig Eleonora Folkskola 1883. Skollovskolloni i Roslagen 1884 för 18 av de fattigaste barnen. 1889 fick hon ett stipendium och åkte på studieresa till England där hon följde Octavia Hill. Blev vicevärdinna vid några nedslitna hus på Nybergs gränd och lyckades förbättra miljön för de boende o sänkt hyra. Bildade AB Stockholms Arbetarehem med Oscar Hirsch som ordförande. Byggde två hus vid Jungfru- och Sibyllegatorna. Det första stod klart hösten 1893 och det andra sent 1897. Då bodde i hela komplexet 660 personer i 142 lägenheter. Agnes bodde själv i fastigheten i 3 rok.
Kata Dalströms gata 10, sönderrenovrat punkthus
Bra exempel på dålig renovering. Allt är utbytt, sr helt nytt ut.
Om renovering av 50-talsbeståndet
- Fönsterbyten: byt ej energieffektivisera istället
- Nya balkonger: synd, ty särarten försvinner. Återställ!
- Nya portar: patinan hos en gammal port svår att återskapa.
- Kök: svår att bygga lika påkostat idag om man ser till material. Ofta mycket användbra än idag. Se fördelarna, stirra er inte blinda på vad att vissa detaljer saknas.
- Återvinn luften från ventilationssystemet och isolera taket, ett mycket bra sätt att spara energi utan att förstora arkitekturen.
Ellen Key 1849-1926
Fadern Emil var politiker och modern brorsdotter till högerledaren och stadsministern Arvid Posse. Hade söndagsskola och arbetade sedan som lärare och föreläsare för nyhterhetsförbund och arbetarerörelse. Skrev Barnens århundrande 1900 (26 språk barnuppfostran och skola) och Skönhet för alla. Key blev ett stort namn även internationellt och fick stora framgångar. Lämnade dock under en period landet. Byggde hemmet Strand.
Utdrag ur Skönhet för alla: “Ty varje människa har någon form av skönhetslängtan, ehuru den hos de flesta ännu blott yttrar sig i smaken för grannlåt att bära på sig eller att se omkring sig. Men grannlåt — särskilt nutidens grannlåt — är ofta raka motsatsen till det sköna. Grannlåten göres nu fabriksmässigt och vanligen av oäkta material, varigenom man vill härma något äkta. Och redan detta är i strid mot skönhetens första villkor: att den ej får innehålla någon flärd. Flärd är saken ditåt, ett stort sken av saken, men ej saken själv. Den nöjer sig med falska uttryck, som antingen ersätta sin brist genom ett onödigt behag eller genom en viss överdrift”.
Kata Dalströms gata
Skiffer vid portarna, fina trappa upp till kringbyggda huset. Mycket vacker miljö trots fönster- och balkongbyten.
Kata Dalström (1858-1923)
Växte upp i högborgerlig miljö men blev snabbt liberal. Gifte sig Dalström och skrev inledningvis böcker, bland annat om nordisk och grekisk mytologi. Började intressera sig för socialismen efter möte med August Palm, 1893 Socialdemokrat åt vänster. Organiserade arbetarkvinnor som verksam inom föreningsrörelsen och började sedan åka på agitationsresor och tog plats i partiets ledning. Troende. Var den populäraste av alla socialdemokratiska agitatorerna.
Elsa Borg (1829-1909) Vita bergens ängel
Blev 1859 föreståndare för en kristen skola i Gävle där hon verkade i många år. 1876 lockades hon till Stockholm flyttade in i Bibelkvinnohemmet på Skånegatan och började sin mission, Missionen på Vita Bergen. Fattigt område. Öppnade också Skyddshem för (fallna) kvinnor i Groens malmgård samt barnhem. Syftet med missionen var att “Bibelkvinnohemmets förnämsta uppgift är att utbilda kvinnor för de fattigas och sjukas vård samt för spridande af bibelordet.” Verksamheten övergick i Stadsmissionens ägo. Skev även några psalmer (Sjung, Guds folk, på pilgrimsvägen).