Väggarna i en av kamrarna har de ursprungliga väggmålningarna kvar. Ansatta av tidens tant, men relativt kompletta och mycket vackra. Den nedre delen av väggen är målad för att efterlikna bröstpanel och den övre är en marmorering av stora mått. Detta är inte speciellt vanligt idag, men för 100 år sedan eller mer såg man liknande målningar i många förmögna Norrbottensgårdar. Idag ser man dem nästan uteslutande i museal miljö och då återskapad. Rummet är på intet sätt något praktrum utan en liten kammare. I detta hus saknas nämligen den stora salen, istället är det rummet avdelat till två kammare vilket gjordes redan när husets restes år 1800 för att tjäna som inspektorsbostad åt min farfars farmors farfar när han tillträdde sin tjänst vid sågen som låg strax intill.