Som första bild i denna serie har jag valt min egen bild och går således i mina egna fotspår och poserar med stor kopparboll.
Jag tycker mycket om att bada i mitt badkar. Jag gör det ofta. En dag när jag klev upp ur badet slog det mig hur fin den där rislampan är som hänger i hallen och som jag sprejat med kopparfärg. Jag tänkte på restaurang Babylon som en gång på 20-talet legat på toppen i norra Kungstornet och där en fest en gång gått av stapeln, en fest där man, enligt sägnen, målat sina kroppar i guld och koppar. Vad mer där skedde är oklart.
Jag hade alls ingen lust att måla min kropp med kopparsprej, istället riggade jag kameran och ställde mig med rislampan i ett försök att se ut som de där lamporna från 20-30-talen där unga nymfer håller konjaksfärgade ljusglober upp mot skyn. Jag tycker att resultatet inte blev så illa. Om inte annat väcker bilden muntrationer i den västerbottniska glesbygden.