Inte långt från Fruängens centrum ligger Riksbyggens bostadsrättsföreningTre damer. De tre damerna som gett föreningen sitt namn är Eva Bonnier, Hanna Pauli och Kata Dahlström. I ärlighetens namn tycker jag nog att Elsa Brändström borde ha varit med också, men jag kan ha tagit fel.
I Fruängen är det fruntimmersnamn på i stort sett varenda gata, bortsett från Fruängsgatan. Kvarteren är namngivna efter attiraljer som hör samman med kvinnor, t.ex. Mannekängen, Nackspegeln, Hårnätet m.m. o.s.v. Kanske inte helt rimligt med tanke på att många av damerna hellre kämpade för kvinnans rättigheter än parkerade sig vid toalettbordet för att sedan behagfullt kunna glida in i förmaket.
På Eva Bonniers gata ligger på dess högra sida en rad eleganta punkthus på en liten höjd. Portarna skvallrar om att detta var påkostade hus är de byggdes i mitten av 50-talet, men i övrigt ser de tämligen förskräckliga ut, ty fasaderna har klätts i putsad plåt som lägger på åtminstone en decimeter på den ursprungliga putsen. Den yttre fönsterbågen har ersatts av en ny i lättmetall och karmen har klätts in med samma material. Det hela ser rent förskräckligt ut, men man kan trots allt inte låta bli att beundra de vackra byggnaderna samtidigt som man beklagar att man som fastighetsägare kan behandla sina byggnader på detta sätt, helt utan känsla för arkitektur och kvalité.
En tur till SBK gav mig lite mer information om dessa vackra punkthus. Fasadskissen visar det ursprungliga utseendet. Notera betongglaset vid balkongerna till vänster som är något inbyggda. Mycket snyggt! Köksfönstren sitter på en något högre höjd än övriga för att bänkarna skall kunna göras tillräckligt höga. Smart! Varje våningsplan innehåller två tvåor och två treor vilket innebär att samtliga lägenheter ligger över ett hörn. Det garanterar att de inte blir för mörka. Planlösningen hittar ni här.
BRF Tre Damer är en stor förening med många hus. Samtliga är fönsterbytta och har halvmoderna balkonger av opassande modell. Byggnaderna är över lag av hög klass på portar, mosaikbeklädnad och stensättning. Hur man kunnat gå så ovarsamt fram är för mig en gåta, men det verkar gälla hela Fruängen. Ytterst få fastigheter har sina ursprungliga fönster bevarade och några balkonger av originalmodell fann jag heller inte, men jag hittade ett par när jag tog en google maps-promenad.
Det är bara att hoppas att dessa hus behandlas bättre nästa gång det är dags för fasadrenovering. Något större hopp har jag dock inte. Troligtvis blir det nya fönster och en något snyggare tilläggsisolering. Vad man borde göra är att tillverka nya yttre fönsterbågar i trä och sedan ta bort all plåtputs och ersätta den med ny. Eventuellt skulle man kanske kunna tilläggsisolera på särskilt utsatta ställen.