Denna gamla skogskoja härrör troligtvis från 1950-talet och byggdes av en granne för min farfars räkning. Under många år har den stått på en del av tomten och när jag var liten användes den till viss del som lekstuga. De sista åren har den dock stått i skogen och där har den börjat förfalla, ty taket i masonit har mer eller mindre blåst av och hela huset är skadat av fukt, men förhoppningsvis är det mesta träet i användbart skick. Byggnaden är verkligen en god exponent för det funktionalistiskt betonade byggande som blev vanligt efter andra världskriget, även i landets nordligare län.Stommen består av ett regelverk och enligt uppgift gick den lätt att montera ned om så önskades. Väggarnas masonitskivor har dock bytts ut en gång genom åren.
Dörren sitter på ena kortsidan och innanför finns till höger en vedlår, till vänster en liten kaminspis och rakt fram ett bort med en fast bänk på vardera sidan (här en bild). Enkelt och ändamålsenligt! Att kunna värma både sig själv och maten var minsann inte illa och en skogskoja på medar var verkligen något att ha för dåtidens skogsarbetare. Kaminen är dessutom mycket fin i all sin enkelhet ty den har en uggla som dekoration och som samtidigt används för att reglera draget.
Nästa sommar skall jag byta ut den skadade takmasoniten (jag har ny – gammal – i ett förråd) och måla upp fasaden. Eventuellt byter jag också medarna som på sina ställen är illa medfarna av att ha stått på fuktig mark. Kaminens rör måste också ses över, framförallt genomföranden genom den tunna masonitväggen som är i brandfarligaste laget. Jag är glad åt att denna idag inte alltför vanliga byggnad har bevarats åt eftervärlden.