Dagen har tillbringats på vägen, beskådandes diverse orter och samhällen i krokarna av Robertsfors kommun. När jag växte upp på 70-talet och i början av 80-talet semestrade vi alltid i Västerbotten, så jag har sett Nordsjö, Dorotea, Ånäset och Torvsjö med dess kvarnar. Idag höll vi oss dock till Robertsfors kommun.
Första anhalten blev Bygdsiljum och konditoriet som jag tidigare nämnt och som är berömt för sina påfåglar. Hanen var en stilig sak med långa och eleganta stjärtfjädrar. Honan däremot, saknade sin fjädrar – kanske hade hanen varit framme, kanske rörde det sig om ren svartsjuka.
Alldeles nedanför serveringen ligger Stora Bygdeträsket och där fanns för i tiden en strand med praktiskt taget rivierastämning, åtminstone att döma efter de vykort från ställets heydays som fortfarande finns till försäljning. Numera är här tämligen öde, men det finns både gungor och en mindre pool för barnen. Gungorna var utmärkta.
Nästa ort att besöka var Robertsfors och där finns en välbevarad bruksmiljö, som började anläggas i mitten av 1700-talet. Här i trakten fanns ingen malm, men däremot fanns det vatten i Rickleån och nästan obegränsat med skog. Det gamla bruksområdet är väldigt vackert och rofyllt (det sistnämnda beroende på nedläggningen). Här finns många gamla hus, både de mer tjusiga som var avsedda för förvaltare och förvaltning och de enklare för arbetare (som hade hade lägre krav på komfort…).
Om man åker ut mot kusten från Robertfors hamnar man i Sikeå och mellan dessa orter fanns det förr en järnväg där man transporterade trä och metall. Idag återstår endast rester av denna, istället finns här återvinningsbutiken Andra varvet där man kan köpa diverse avlagda grejer. Jag passade på att fynda Scheherazade i en Mercury Living Presence-inspelning i stereo.
Tillbaka på Flarkensbergs gård, något utmattade, var det dags att ta itu med förberedelserna inför kvällen: den stundande Flygelinvigningen!