I tisdags hade jag den stora lyckan att som enda hemsamarit få mig ett rejält mål mat i Grand Hotels vackra vintertrådgård. Det var nämligen utdelning av Polarpriset i Konserthuset och på det följde en tämligen magnifik middag. Ceremonin i Konserthuset var pampig och framträdanden av hög klass. GBS sjöng Sounds of silence, min favorit i Paul Simons omfattande produktion. Och sedan blev det klackarna i taket!
Men nu var det inte det jag skulle berätta om, utan om Wilhelmina Skoghs vackra vinterträdgård! Bakom det ursprungliga Grand Hotel fanns det nämligen ett stall avsett för hovets hästar. Kanske någon slags annex till det verkliga hovstallet. På den tomten lät Wilhelmina Skogh, som utan tvekan måste höra till Sveriges driftigaste kvinnor, uppföra Grand Hotel Royal med en vinterträdgård i europeisk toppklass. Det är en sagomiljö! När anläggningen var ny såg den ut på detta eleganta vis. Riktigt så fin är den inte idag, men på det stora hela är det en fantastisk miljö; som ett vistas i ett sydeuropeiskt palats.
På UR Play finns ett program om Skogh och hennes liv som restaurangkvinna. Hennes karriär var mycket framgångsrik, men just Royal och en vikande ekonomi gjorde att hon avsattes från sin post som VD för Grand Hotel. Under 12 år bodde hon sedan i sin villa på Lidingö, Foresta, men 1922 klarade hon inte ekonomin längre och var tvungen att sälja sitt palatslika hem som idag är hotell. Under fyra år bodde hon sedan i en liten tvårummare som grand Hotel sörjde för. 1926 tog hon livet av sig.
Grand Hotel Royals utsida är dock inte lika prydlig och jag gissar att Wilhemlina Skogh skulle vända sig i sin grav och hon sett den vansköta fasaden. Men det är ett helt annat kapitel.