Kanske kan man kalla henne för Torch singer. Fredesvinda Garcia var iallfall en enorm dam vars huvudsakliga sysselsättning var att tjäna i de välbärgades hem. Varje natt, i slutet av femtiotalet, förvandlades hon till sångaren Freddy och skred långsamt fram till scenen på Havannas nattklubbar, där hon sjöng sina sånger utan tillstymmelse till ackompanjemang – något hon ansåg fullkomligt överflödigt.
1960 spelades Freddys första och enda skiva in, La Voz Del Sentimento (Puchito records). Den innehåller, förutom covers på The Man I love och Night and day, verk av kubanska kompositörer. Rösten är makalös och kan egentligen inte beskrivas. Ett år sedan dog Freddy i en hjärtinfarkt och har sedan dess mer eller mindre fallit i glömska. Jag har för mig att albumet aldrig gavs ut, utan att det var Pedro Almodovar som återupptäckta henne någon gång under 80-90-talen. För ett par år sedan hittade jag en artikel om henne på nätet, men den finns inte längre kvar. Däremot har Wikipedia en kortare text om henne.
För ungefär 6 år sedan fick jag en CD i present av en kund. Skivan var Freddys första och enda, tillika en av de bästa inom sin genre. Här är 4 av spåren. Lyssna, det är ohyggligt bra!
The man I love
Tengo
Besame mucho
Night and day
Det finns inte mycket skrivet om Freddy men jag hittade iallfall en lägre text som kastar ett visst ljus på hennes alltför korta liv.
Tack för det fantastiska tipset! En mycket rik röst.
Ja, den slår det mesta. Så full av känsla och sådan pondus, men ändå så vemodig