Man tager vad man haver i pytsarna

Om man tittar sig omkring på den Norrländska landsbygden så finnar man dörrar i alla möjliga kulörer. Ej sällan är de gröna och det tycker jag naturligtvis är mycket snyggt. Rött, vitt och grönt är en alldeles förträfflig färgkombination.

Dessa dörrar är blå och verkar det inte som man tagit ett par utrangerade enkeldörrar och byggt om dem till pardörr för uthuset. Och färgen? kanske fanns det lite blått kvar i en pyts. Något säger mig att man ofta tog den färg som var närmast till hands.

 

Dessa dörrar är också blå och de sitter på samma byggnad som på bilden ovan. Visst är det vackert med den grå lättbetongblocksfasaden som bakgrund till de ljust blå dörrarna?

Bruna garagedörrar. Vinda och sneda. Jag har en aversion mot alltför felfria dörrar. Jag tycker att de är trista, de saknar helt personlighet och man gör inte annat än väntar på att de skall slå sig. Den bruna färgen mot det faluröda finner jag rätt trist. Varför inte vit eternit istället?

4 svar på “Man tager vad man haver i pytsarna”

  1. Jag håller som vanligt med dig om alltihop! Den blå nyansen är så vacker. Grönt, rött och vitt är verkligen fint.

    1. Jag rycker att man hade bättre känsla för färg förr. Kanske för att man var van att komponera färger, inte bara accentuera vitt.

  2. Som uppvuxen i Måttsund har jag sett de blå dörrarna tusentals gånger. Den blå färgen är sagolik. Inte bara skönt för ögonen utan också som väckare av barndomsminnen.

    1. Men, så roligt! Vad det har förändrats i Måttsund de senaste 20 åren. Förr fanns det ju butik och en och annan bonde. Idag är dbyn mer av en sovstad upplever jag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *