Hur man idag möblerar sitt hem, framgår med stor tydlighet av helgernas bostadsbilagor. Hur man möblerade när det begav sig, framfår med stor tydlighet av reportagen i Svenska hem i ord och i bilder. Det var först på 30-talet som det gamla regelverk som blomstrat sedan 1870-talet, ersattes av en friare (hmm) inställning till hur ett hem bör te sig.
Bodde man flott och rymligt, var det klokt att möblera förmaket i någon form av rokoko (Louis XV) och salongen eller kabinettet i Gustaviansk stil, eller vice versa. Allt efter råd och lägenhet, valde man ursprungliga möbler från tiden, eller nytillverkade dito i 1800-talets nystilar. Den allra populäraste av dessa var nog nyrokokon, som skilde sig tämligen markant från de möbler som var populära under Louis XV tid på 1700-talet. Nyrokokosofforna är mycket omsorgsfullt stoppade och visar mycket litet av träet, som är mörkt och bonat.
Ny-Louis XVI, som var en uppdaterad variant av den franska Louis XVI-stil som i Sverige blommade ut som den Gustavianska stilen, utfördes gärna i sotat päronträ, till skillnad från originalen som var målade i ljusa färger. Naturligtvis fanns det också gott om nytillverkade möbler i den svenska Gustavianska stilen, men det var först i början av 1900-talet som man började tillverka dessa stilkopior.
I matsalen var det lämpligt att välja nyrenässans, något annat var i princip inte tänkbart. Naturligtvis kunde man också ställa in ett tungt barockskåp, det var rentutav lämpligt. Snickerierna i detta rum var ofta mörkt ådringsmålade och under en följd av år, var panelen hög och krönt av en hylla där prydnadssaker kunde exponeras. Just matsalar ligger mig varmt om hjärtat, ty jag gillar den mörka ombonade stil som kännetecknar detta rum.
Herrummet, som inte sällan hade egen ingång från tamburen, eller rentutav trapphuset (varför, vill man inte tänka på…), inreddes gärna i en orientalisk stil, eller någon form av fornnordisk stil. Även här mörkt och ombonat. Hade man nordisk stil i herrummet, fick det bli orientalisk i tamburen. Eller tvärtom.