Jag drog till mig minnes en lustig kulturskandal anno 2004 som ni kanske minns. Det hela började med att SvD:s Leif Zern skrev en allt annat än positiv recension av Staffan Valdemar Holms uppsättning av Harry Martinssons Tre knivar från Wei. Holm, som även var Dramatenchef, blev milt uttryckt förbannad och skickade ett mycket argt mail till Zern med följande fantastiska formulering:
Trots att du i min svarta bok nu slutgiltigt har sällat dig till de största idioterna vill jag ändå tacka dig eftersom du underlättat för mig att fatta ett beslut. /…/ Detta tack ändrar inte på det faktum att jag föraktar och avskyr dig i djupet av mitt hjärta.
På sitt sätt kan jag verkligen finna det lustigt att göra något liknande, det är verkligen komiskt om man har en smula distans. Ungefär som att ringa Hänt Extra och berätta att man bedragit sin fru. Att döma av den debatt som sedan följde, var Holm uppenbarligen helt i avsaknad av den humor som krävs för ett sådan lustigt spratt. Man får vara glad att han inte längre är Dramatenchef, men å andra sidan ser jag att han utnämnts till Konstnärlig ledare för Bergmanfestivalen! Det lär ju bli en tillställning som gjord för självupptagna gubbar 50+. Kanske något man bör recensera?