I mitt Gärdeshus var ursprungligen samtliga lägenheter, utom möjligtvis de med kokskåp, utrustade med speceriskåp från göteborgsfirman BOET, som drevs och startats av arkitekten Otto Schulz. Av en slump hittade jag en bild från ett hemma hos-reportage med Nils poppe som i början av 40-talet bodde i en lite tvårummare med öppen spis i mitt hus. I hans lilla kök (som är mycket likt mitt men lite mindre och som endast går att fota genom köksfönstret om man står på balkongen) satt ett BOET-skåp som är identiskt med mitt.
När jag flyttade in fanns dock inget speceriskåp, istället hade någon satt upp ett fult 80-talsskåp ovanför diskbänken. När detta var nedtaget hittade jag som av en slump ett speceriskåp i grovsoprummet. Komplett och med många extra skeppor i glas. Några år senare, i våras, fann jag ytterligare ett så nu har jag två som jag satt samman och som pryder sin plats i mitt kök. Snyggt! Dessutom praktiskt att alltid ha mjöl, socker och andra torrvaror till hans vid matlagningen.
Jag hittade ytterligare några annonser som förklarar fördelarna med BOETS:speceriskåp och som även visar vilka modeller som fanns. Värt att notera är att glasskepporna tillverkades av Orrefors och höll en hög kvalité.
Jag har skrivit mer om Otto Schulz och BOET här.
Vilken trevlig läsning – jag kanske inspirerade dig häromdagen när jag skrev att jag gillade din ”mjölbinge” (som syns i inlägget om mazariner) – vilket var ett hemskt uttryck för något som kallas skeppor i pluralis, men vad i all världen heter det i singularis? Skeppa? (Det låter gammaldags ordspråksaktigt, inte sätta sitt ljus under en skäppa … )
Kul att få se bild från ditt Gärdeskök, på hyllan under en handduk skymtar en hushållsassistent av märket Electrolux – alla matberedare kan dra något gammalt över sig i jämförelse med den! Bilden på Poppe i sitt lilla kök är ju rolig. Fotografen bad honom kanske att ställa sig där och se huslig ut, men rökrock verkar inte vara det optimala plagget att ha på sig när man ska vispa ihop en omelett.
Min moster och morbror bodde i en sådan liten tvåa med öppen spis på Rindögatan, från de gifte sig och hela livet ut. Den var som ett dockskåp, fantastiskt välplanerad. Vacker grön marmor i entrén och fin hiss med galler.
Rökrock! Tänk att jag inte noterat den detaljen. Jag äger faktiskt två, men använder dem aldrig.
Jag tror att det heter skeppa. Märkligt ord det där, men en praktisk tingest. Använder mina dagligen. Skämt att slippA spill från läckande papperspåsar eller andra förpackningar.
Jag har faktiskt gjort ett hemma-hos mig själv dom jag skall publicera någon dag i veckan!
Bodde dina släktingar i nummer 15, där det en gång fanns en Konsumbutik?
Vad spännande med ett hemma-hos-Rävjägarn!
Nej, de bodde i nummer 4 eller möjligtvis 6.
et är en två till salu i nummer fyra just nu. Snyggt trapphus och så finns det en svängd vägg + marmorglv i hallen: http://hemnet.sfd.se/BildLista/Default.aspx?objgid=OBJ27298_1148112104
De måste ha bott i fyran, lägenheten är exakt som deras fast spegelvänd. Vad roligt att få se den, tack för tipset. Trapphuset är jättefint. När min moster och morbror bodde där var det ett hyreshus, vågar inte tänka på vad bostadsrätten som är till salu kostar!
Det finns väldigt fina treor med jfk i huset intill, ”tvåan” som har ingång från Erik Dahlbergsgatan. Jag tror att dessa två hus hör samman på något vis. De är byggda i samma veva-
Ja, det ser ju ut som om de hör ihop, fyran och tvåan. Enormt trevliga kvarter. OM jag skulle bo i Stockholm så hade det gärna fått bli Gärdet med naturen inpå knuten.