Augusti månads mitt är nådd. Det börjar bli svalt på nätterna och regnet är på väg. Regnat har det inte gjort alls denna månad, däremot i mitten eller slutet av juli. Med andra ord är det torrt. Blommorna i trädgårdslandet har nästan torkat bort.
I morse cyklade jag til slåttarstugan för att ta några bilder nu när ängen är som vackrast. Klöver och timotej. Ännu har nämligen inte den andra skörden tagits.
I lördags åkte jag till Persibyn, en mycket liten by mitt i det storslagna odlingslandskapet i Långnäs. I närheten av Piteälven och Svensbyfjärden är det inte dumt att vara bonde. I Persibyn finns dock inte bara bönder, utan även Pite byggnadsvård, och det var dit jag var på väg för att köpa färg och en rejäl pensel istället för alla dålig som jag har liggande. Färgen jag letade efter var ämnad till de där dörrfodren som jag satte upp när jag monterade in den nya dörren.
Vedbacken har inte varit någon större prydnad de sista åren men nu har jag flyttat vedboden som ni ser på bien till dess rätta plats. Nu bildar den och bodans baksida återigen något av en gårdsplan och det är väldigt trevligt. Jag har även passat på att lägga upp förrådet av gamla telefonstolpar precis vid björkarna. Det hela blev knappast sämre av att jag dessutom fläskade upp Pontiacen där.
På gödselbacken, som är en stor betongplatta, har jag under de två senaste åren lagt upp mänger av ruttna bräder och annat rivningsmaterial. Det såg inte speciellt prydligt ut. Efter att ha tagit ut all spik, och sparat den handsmidda, körde jag upp allt till majbrasan uppe på berget. Där lägger alla i byn sitt brännbara avfall, dvs trä och sly och liknande. Både praktiskt och ändamålsenligt.
Hur som helst är jag belåten över att i år haft tid att snygga till allt som jag inte hunnit ta itu med under tidigare år. Jag tycker om när det ser snyggt och prydligt ut, och vill inte ha bråte liggande.