En Magnefon från Luxor! Ingen vanli pryl i dagens hem men i början av 50-talet sålde de ganska bra och gjorde det möjligt att spela av skivor och radioprogram eller ta upp samtal, konserter eller något annat som man fann det värt att föreviga.
Magnefonen använder tunn, tunn ståltråd istället för de plastband som vanliga bandspelare använder (banden är belagda med metalloxid – det är den som gör dem magnetiska så att man kan spela in ljud). Denna tunna ståltråd går lätt av och det krävs mängder av tråd om man skall kunna spela in en halvtimmes ljud. Dessutom är ljudkvalitén inte lika bra som den de bandspelare som kom i mitten av 50-talet kunde uppvisa.
Luxors magnefoner byggdes oftast in i tjusiga möbler. Vanlig är Magenta och Magnat, ovanlig är den påkostade Magnific. På bilden höst upp i detta inlägg ses en Magnefon från ca 1953. Den har även tonarm och kan spela skivor, både 78-varvs och 33/45, dvs vinylskivor. Skivan placeras på den platta som även fungerar som uppsamlingsspole för trådbandspelaren.
Det blossade faktiskt upp en strid om rättigheter när det plötsligt blev möjligt att spela in radioprogram. Jag tror att det till och med står att det är förbjudet i många instruktionsböcker, men lik förbannat berättar fabrikanten hur man gör. Det skall vi nog vara glada för idag ty många radioprogram som inte sparats av SR finns fortfarande kvar på gamla magnefonrullar som kallas för Den talande tråden.
Den talande tråden är också namnet på detta roliga klipp som jag fann i filmarkivet. Magnefonen känns onekligen rätt futuristisk på de bilderna!