Jag älskar detta klipp! Dels för att jag är svag för Polka dots and moonbeams, och dels för det fina arrangemanget. Och jag tycker så mycket om melodin och den banala texten.
Now in a cottage built of lilacs and laughter
I know the meaning of the words ”Ever after”
And I’ll always see polka dots and moonbeams
When I kiss the pug-nosed dream
Det var Frank Sinatra som var den första att få en stor hit med denna komposition av Jimmy Van Heusen och Johnny Burke. Några år senare spelade Claude Thornhill in en version med stor orkester och ett arrangemang av Gil Evans. Även Lester Young gjorde den. I detta klipp, som jag gissar inte gjordes långt innan hans död, hör vi hans berömda tenorsaxofon.
Alltså de första 17 sekunderna, hans presentation, lilla glimten i ögat. Underbar karaktär den där dirigenten! En sån där man bara skulle dö för att få ha som toastmaster på någon fest.
Är mycket svag gör när sångaren gjort sitt och blir avtackad, vilja gester!
Åh, denna underbart pryd(lig)a sång… Har bara hört den med Sinatra/Dorsey tidigare. Fantastisk text, intelligent i all sin banalitet:
”A country dance was being held in the garden
I felt a bump and heard an ’Oh, beg your pardon'”…
Jag ser trädgården och gästerna framför mig. Banala, men trädgården är fin. Stor romantik i denna vackra text.