Här har vi friherrinnan Charlotte Gyllekrok på Svenstorp som låter sig väl smaka när Agnes Nilsson, trotjänarinna sedan 30 år, serverar henne eftermiddagskaffet. Friherrinnan är en aktiv dam på 90 år som fortfarande arbetar dagligen i den stora trädgården (nå, detta var på 70-talet och även ampra skånska adelsdamer går väl en gång hädan).
Agnes skorpor, som serveras tillsammans med smör och pomeransmarmelad, är av originellaste sort, då de bakas på grahamsmjöl som skållas och får stå över natten innan degen tillsätts rikligt med smör och en hel påse hjorthornssalt! Det doftar fränt i köket när gräddningen pågår.
200 g grahamsmjöl
1/2 liter kokande vatten
150 gram smör
1/2 msk socker
1/2 mak salt
50 gram hjorthornssalt (en påse)
2 msk vatten
300 gram vetemjöl
Det skållheta vattnet hälls över grahamsmjölet och smeten röres tills dess den blir klumpfri. Täck skålen och låt stå över natten. Rör sedan i det mjuka smöret, salt och socker. Blanda väl och tillsätt sedan det i vattnet upplösta hjortronsaltet. Arbeta så in vetemjölet och kavla ut degen (1 sm tjock) och ta ut skorporna med runda mått. Jag orkade inte kavla, utan rullade små bollar som jag plattade till och la på plåten. Grädda i 250 grader i 12-15 minuter. Torka sedan skorporna på vanligt sätt i knappt hundra grader med ugnsluckan på glänt tills dessa att de är verkligt torra.
Var har du hittat bilden och receptet? Kolla in smörkulorna uppstaplade i en pyramid! Ingen kletig Floraask där inte. En gång i ungdomens dar var jag inlagd på Lunds lasarett och träffade en förtjusande äldre herre som hade varit förvaltare på Björnstorp och Svenstorps gods. Han berättade en massa roligt och intressant från den tiden. Friherrinnan var ingen amper dam, men en tuffing som var med på jakter långt upp i åren. En gång bad hon min vän Gustaf att komma in för hon behövde ett gott råd. Skulle hon åka på älgjakten på slottet X? Hon tyckte att hon började bli lite ”skrabbig.” Gustaf hejade på och sa att han tyckte visst att hon skulle göra det. En tid senare bjöds han in på kaffe. De pratade på som vanligt men han tyckte tanten blev tystare och tystare. Till slut utbrast hon irriterat: ”Men SER förvaltaren ingenting?” och pekade på det tolvtaggade hornet som hängde på väggen. ”Tack för att förvaltaren uppmanade mig att åka”, sa hon. Charlotte G blev 97 år!
Oj! Tanten verkar bestämt ha varit väldigt aktiv. Hennes son lever visst fortfarande och han är väl snart 100. Bra gener.
Men amper är väl inget som motsäger att hon var en tuffing?
Bild och recept kommer från boken Från slottsgemak och herrgårdskök av Gunila Wärle. Det finn även en annan bok, De bästa kakrecepten från svenska slott och herresäten, som jag kan rekommendera. Författaren är densamma och recepten samlade hon in för Hemmets Journals räkning någon gång på 70-talet.
Klicka på taggen Gunilla Wärle som jag precis lade till så får du läsa mer!
Ja, hon var nog en riktig rejäl slottsfru. Nej, sonen dog nu i vinter, han blev 90 hette Thure-Gabriel. Jag läste en väldigt personligt och trevligt skriven runa över honom av en man som i likhet med T-G var hängiven radioamatör.
Nej, amper motsäger inte det, men jag tolkar amper som lite vass och fin i kanten och det tror jag inte att hon var.
Ja, jag såg det sedan när jag snokade runt lite i bloggen. Kul!
Gjorde han! där ser man.
Det står en del om C Gyllenkrok i böken, men mest om hennes trädgård, resor och jakt.
Ah, ja det har jag inte tänkt på. det har du nog rätt i (amper).