Vilka årsringar är värda att bevaras?

På bilden ovan ser ni ett femtiotalskök som finns eller åtminstone fanns i en Jugendkåk på Sibyllegatan. Visst är det snyggt, inte minst det gula kaklet? Tyvärr är dock inte golvet av denna världen och luckornas vita färg är rätt trist. har man minsta sinne för kvalitet, inser man snabbt att detta är ett kök värt att bevaras. Stommar av massivt trä och luckor av trä och masonit. Samt plats med hur mycket som helst i skåpen och dessutom rejält tilltagna arbetsytor. Förmodligen är det en dröm att arbeta i den köksinteriören.

Om vi går några decennier framåt i tiden, till slutet på 70-talet och det tidiga 80-talet, är det då lika självklart att bevara dessa årsringar? Frågan ställdes i Gård och Torps senaste nummer och tål verkligen att tänkas på.

Vilka skäl finns det att bevara saker? Bra kvalité, skönhet, affektionsvärde. Mycket av det som gjordes i början på 1900-talet ansågs vara alltför maskinellt framställt för att vara värt något. Åtminstone tyckte man så då, om man ivrade för hantverket. Idag ser vi detta i ett annat ljus och häpnar över de fina materialen och det relativt hantverkmässigt förfarandet. Även om maskiner använts i stor utsträckning, ligger det många timmars hantverk bakom något så banalt som ett köksskåp från 50-talet.

Hur kommer vi att se på 80-talets hantverk? Materialen är knappast bra. materialen är diskutabla och svåra att underhålla. Affektionsvärde och skönhet är dock relativa begrepp så jag antar att även produkter från denna tid kommer att bli åtråvärda.