Jag är svag för ladugårdar och finner de flesta tilltalande, men just denna älskar jag. Kanske är det för att den gör sig så bra mot den blå himlen eller att bergen tornar upp sig i fonden om man betraktar den från en annan vinkel. Det kan också bero på de vackra fälten som går från gräddgrönt till halmgult när sommaren närmar sig sitt slut.
Hög är den också. Maken till höskulle får man leta efter. Särdeles gammal är den inte ty den är nog av efterkrigsmodell. den vitputsade delen är djurens tillhåll. Där finns bås för kor och kanske för en häst, om man inte hade traktor.
Vägar av denna sort har jag sett under hela min barndom. Gräs i mitten och gräs på sidorna, men där hjulen rullar allra mest tittar jorden fram. Jord och jord, ibland är det sand. Är det dessutom tallskog och mängder av kottar däromkring, blir ingen gladare än jag.
Vilken pampig ladugård! Lustigt att det finns en skorsten i djurens avdelning.
Det hade jag inte tänkt på! Tror att det oftast fanns en eldstad i anslutning till mjölkrummet. Om det var för tvätt eller för något annat vet jag inte. kanske kokade man även grisgröt däruti. har ett svagt minne av att mamma berättat man man kokade upp halmen i varmt vatten för att djuren skulle kunna äta den.
I det här fallet är det nog ingen skorsten i vanlig mening, utan mera troligt en ventilationstrumma, som var ganska vanliga i ladugårdar från den här tiden. Ofta var trummorna tillverkade av eternit, ett material som numera inte är tillåtet på grund av dess asbestinnehåll.
Jag är rädd att du har rätt. Vi hade en liknande ventilationskanal i vår ladugård. Den var uppförs på 50-talet och jag gissar att behovet av eldstad minskad. I min mammas barndomshem fanns den dock, men så var det en ladugård från 1940.
Det är proportionerna, linjerna, färgerna och gyllene snittet som gör det. Fantastiskt vackert!!
Om du åker till Västerbotten får du ve om adressen så att du själv kan fotografera. Det finns f.ö. mängder av vackra ladugårdar dör uppe.
Ja, så klart, ventilationstrumma! Fast det lät så omtänksamt med ”grisgrötskokning” …
Så fint. Mina ladugårdar, grusvägar och tallar finns i Skaraborg men annars skulle jag kunna sno det här inlägget rakt av. Har alltid gillat hur den där väldigt tydliga funktionsuppdelningen syns utanpå och hur dörrar av lämplig storlek liksom bara är utskurna. Men mest tycker jag om hur det luktade i min morfars (och alla andras, antar jag) lagård på vintereftermiddagarna, sött och starkt.
Och det där med ventilationstrummorna var kul, det visste jag inte: ska omedelbart börja hålla utkik efter såna!
De är verkligen funkis de där ladugårdarna, men å andra sidan är de byggda efter den stilens genombrott. Dock tycker jag att även äldre ladugårdar genomsyras av en tydlig funktionsuppdelning som även den avspeglar sig i fasaden. Många äldre industribyggnader utformades på samma vis och var nog en källa till inspiration bland de moderna arkitekterna.
Det var länge sedan jag var inte i en ladugård som används. Det är minst 16-17 år sedan men även jag minns värmen och lukten. och ljudet! Ibland drömmer jag om korna.
Hej tycker det ser ut som att den ha byggts på 1920-talet. Järnen på slagportarna ser ju äldre ut t ex och det den murade kalkputsade delen trodde jag blev vanligt då har jag för mig och ventilationstrumman kan ju ha installerats senare. En gissning bara. Fönstrena ser ”avklippta” ut;)