När jag var på fest i fredags lyssnade vi på John Foxx (han var dekorativ!). Av någon anledning hade jag helt glömt bort att jag själv faktiskt lyssnat på honom en gång.
Foxx var Ultravox förste sångare. De där ögonen och den där profilen är väldigt mycket 80-tal för mig (som brukade kisa mest hela tiden bara för att få smala ögon). Lustigt nog har jag först på äldre dagar fått den frisyr som jag skulle ha haft då det begav sig. Man gör inte alltid allt i rätt ordning. Men titta på videon! Syntarna är inte dumma alls i den här låten och melodin är suggestiv, dock är ljudet rätt uselt. Lyssna också på No one driving och Miles away.
Bra låt, en av Fox bästa! Man läser med fördel JG Ballard till den här musiken.
Åh, bra att fler gillar Foxx. Vad det gäller meningen så är den helt karaktäristisk för mitt liv, vilket jag tidigare beklagat, men nu tar som en del av min charm.
Jag älskar meningen ”Man gör inte alltid allt i rätt ordning”. Det är typ vad som utmärker mitt liv!
Hej Rävjägarn,
Stötte på din fantastiska blogg när jag gjorde en slagning på Sonya Hedenbratt. Snyggt upplägg, intressanta inlägg och fina bilder. Bra jobbat!
Det här klippet tar mig tillbaka till min tredje tågluff sommaren 1977 då jag och min reskamrat Lars ”Frasse” Franson såg Ultravox på Marquee Club i London. Punken var ny och lokalen full spejsade punkare med säkerhetsnålar i kinderna och håret på ända. Ultravox hade precis släppt sin första platta och var heta även i punkkretsar. Kvällen slutade med att vi såg en av Frasses fotriktiga dockstatofflor som han tappat i tumultet framför scenen, vandra mellan taniga punkarhänder över lokalen.
– Hälsningar Åke
Tackar!
Åh, du har alltså sett Ultravox när det begav sig! Och därtill beskådat hur ett par fotriktiga Dockstatofflor vandrat runt bland publiken. Det måste ha varit en syn det.