Jag misstänker att det är få som hört talas om Hatt-Rune, d.v.s. hattkonstnären Rune Holmgren. Mer bekant är troligtvis hans bror Björn Holmgren, premiärdansören, som var en av de främsta på 40-50-talen. I en villa på Floragatan 2, där det idag står ett flerfamiljshus i mexitegel, bodde de två bröderna tillsammans med sin mor, fru Eda Holmgren, i en gammal 1880-talsvåning av omodernt snitt.
Det var 1947 som Svenska hem i ord och i bilder hälsade på hemma hos familjen Holmgren i deras vackra hem. Den rymliga våningen med sina höga rum, användes också för de privata hattvisningar som Rune Holmgren ordnade för sina kunder. Mitt i våningen låg vardagsrummet, av familjen också kallat ”Centralen”. Det är detta rum som syns ovan. Här ytterligare en bild från vardagsrummet, där mor och son ses i en blommig kretongsoffa.
Intill ”Centralen” låg ett litet kabinett vars väggar dekorerats med modeplanscher och en serie av David Coxs jaktscener i original. Till vänster i denna bild syns två av detta intima rums sittgrupper. Det är dels två karolinerstolar i bok med rottingsitsar som omgärdar ett gustavianskt bord i alm, dels två svensktillverkade bergèrer med klädsel i rosa sammet som kring ett rokokobord. Längst till höger i bilden ses en modernt inredd del av ”Centralen”.
Matsalen är som sig bör försedd med hög panel och på golvet står ett mahognybord som omges av stolar med klarröd klädsel, en färg som även går igen i rummets gardiner. Observera också de trearmade ljusstakarna och spegelplatån i bordets mitt.
De båda bröderna hade båda gripits av samlarvurm och specialiserat sig på herrnecessärer från 1700-talet respektive porslinsfigurer. Här studerar Rune Holmgren en av de många necessärer som pryder 1700-talsbyrån.
Visst är det ett vackert hem som familjen Holmgren inrett åt sig! Jag vet inte om Rune är i livet, men Björn, född 1920, verkar fortfarande tillhöra de jordiska. Synd dock, att den vackra villan revs i slutet av 60-talet.
Är det en lurvig hund som ligger under byrån på den sista bilden?
Ja, det ser ut så! Det stod inte något om hunden i texten, men men får utgå rån att den inte är uppstoppad. Fint hur som.
Tack för kommentaren hos mig och vad skoj att du hälsade på mig! Intressant att din mamma vävde plädar som hon skickade iväg för behandling. Det hade jag ingen aning om att man kunde göra förr. Tror inte att det finns på ”det sättet” numera.
Det gör det! Se här: http://www.svenskull.se/tips.php
Träffade flera gånger ”Hatt-Rune” på 70-talet. Då hade han butik och ateljé i Förslöv på Bjärehalvön. En dag berättade han att han nyligen haft besök av Greta Garbo! Hon var gäst hos Carl Johan Bernadotte som också bor i närheten. Ett par dagar senare lunchade jag på Båstads golfklubb och då sa servitirsen ”synd att du inte var här igår, för då åt Grata Garbo lunch här”. Ja ibland har man ju otur…
Tack för mycket trevligt att läsa och lyssna till på RÄVJÄGARN.
Åh, så roligt! Hur var hans verksamhet på den tiden, var den blygsam eller mer omfattande? Vad jag förstått lever hans bror Björn fortfarande.
Sorry, jag vet inte så mycket om verksamheten i Förslöv, men han samarbetade med Birgit Jörnstedt, som bodde i närheten och var mamma till en gammal klasskamrat till mig från Djurgårdsskolan. Hon var skild från ägaren till modehuset Jörnstedt som jag tror låg snett emot NK. När den verksamheten gick som bäst bodde familjen i en paradvåning i det ”amerikanska” huset Strandvägen 57, där jag många gånger vistades som barn.
Jag har aldrig hört talas om det modehuset, men så är det mycket jag inte vet om Stockholms modehus. Googlade Jörnstedt och fick en träff: http://www9.vgregion.se/vastarvet/objekt.aspx?ID=BM_UMFA53240_2145 Är detta månne Birgits make?
När jag var i värnpliktsåldern hade föräldrarna ett hus i backarna utanför Förslöv. Pappa var läkare och hjälpte Rune ett par gånger för någon krämpa eller vaccination. Och när Rune fick höra att jag skulle göra militärtjänst på K1, sa han spontant att ”då kan du låna min lägenhet”. Hans hemadress var på den tiden Brahegatan 5 eller 7, och lägenheten stod tom under sommaren. En generös gest från Runes sida, och en perfekt start på lumparlivet för min del!