De vackraste av alla stora tjockhus från 30-talet är de tre som byggdes i slutet av 30-talet i Riberborg av Eric Sigfrid Persson. Här en bild på de två första husen i bostadsområdet Ribershus som det kallades när det invigdes med utställningen Vi bo i Riberhus. Huset till vänster, som är det första i raden när man kommer från centrala delarna av Malmö ägs av HSB och nu skall det renoveras (läs mer på Byggfabrikens blogg).
Lägenhetsplanerna i de tre husen skiljer sig från varandra och det första huset i raden har de mest spektakulära planerna. Här finns både våningar i 2,5 etage (nästintill världsberömda) och mer ordinära i ett plan med vardagsrum i halvetage. Se bara denna fyrarummare med jungfrukammare! Vilken fantastisk rymdkänsla det blir med denna enkla lösning. Huset är också unikt såtillvida att det var det första som försågs med Eric Sigfrid Perssons uppfinning perspektivfönstret, en konstruktion som kom att dominera byggandet under efterkrigstiden, åtminstone i mer påkostade lägenheter och i offentligt byggande.
Tyvärr ägs det första höghuset i raden av HSB, som gjort sig kända för att förstöra det mesta som kommer i deras väg. Här i Stockholm har de lyckats helt förträffligt med t.ex. Kungsklippans funkishus. HSB vill nu renovera fastigheten, byta el och uppgradera lägenheten till modern standard. Vad som egentligen hög standard, talar man dock inget om. Den egentliga skurken i detta drama är de regler i hyreslagen som säger att man bara får höja hyran om man genomför en reparation som ger en standardhöjning. Att byta ut något mot något nytt, är alltid en standardhöjning, oavsett ut dåligt material det är i den nya detaljen. Att det förhåller sig så har en historisk bakgrund i det faktum att för mycket länge sedan var standarden låg och ett utbyte var oftast motiverat. Idag, när snickerierna är fullproppade med lim och andra mer eller mindre hälsovådliga produkter, är detta tankesätt helt föråldrat. Likadant är det om man tar hänsyn till vad som är ekologiskt hållbart.
Naturligtvis behöver gamla hus renoveras, men man skall inte behöva ta till standardsanering för att kunna renovera och höja hyran. Rimligtvis är man bra dum om man föredrar att betala mer i månadshyra mot att man får en taffligt reparerad våning, jämfört med om man får en ordentligt reparerat hem där man respekterat den fasta inredningen och istället koncentrerat sig på ytskikt och de tekniska installationerna.
”Matplats arrangerad av Svenskt Tenn”, det later inte illa det ;-)!
LYX! Det var tydligen rätt dyrt att bo i de där husen och det kan man förstå. Åh, ge mig ett hyreskontrakt så flyttar jag till Malmö.
Hög standard, va fan e hög standard… som en annan skånsk skald skulle sagt. Som du säger flyttar jag imorgon om jag fick tillgång till en sån lägenhet. Och jag behåller gärna Estrid Ericsson-inredningen, hon visste hur man gjorde ett utrymme luftigt men allt annat än tråkigt. Eller fyrarummaren, med de tapeterna? Jag har kollat på några liknande, men inte bestämt mig om de känns ”rätt”. Var kommer bilderna ifrån? Du skulle inte kunna skicka mig några i högre format? Har lite svårt för att tyda planerna.
Har du sett Jörn Utzons höghus i Elineberg, Helsingborg? De blickar ut över Öresund, och de sägs att våningarna är i halvetage. Man förstår ju var inspirationen kommer ifrån.
I två-vånings-våninngen noterade jag den separata lilla trappan för pigan – det trodde jag försvann på 20-talet, när man fick vatten och avlopp…
Notera också texten angående perspektivfönstret: ”fönstret, som konstruerats utan spröjsar och alltså bildar en hel och samlad utsiktsruta, kan vridas runt på sina sidoaxlar och följaktligen rengöras inne i rummet utan någon svindlade ekvilibristik av hembiträdet.”
Bilderna är från ett stort reportage i Svenska hem i ord och i bilder. Där presenteras de fiktiva familjer som man inrett hemmen för. Det hela var nämligen en utställning som hette Vi bo i Ribershus som fick stor uppmärksamhet i pressen. Tror jag det, så flott som man hade det där! I köken fanns städskåp med strykbräden, i sovrummen garderobsväggar med skräddarsydd inredning m plats bla. för kragknappar.
Fantastiskt foto. Lekte cowboy i Öresundsparken (dvs. parken på fotot) i slutet på 50-talet, men det här fotot ser ut att vara från 30-talet, tidigt 40-tal.
När är det taget?
Förresten, får man låna fotot om man anger var man lånat det? Det skulle passa in i en självbiografi jag håller på att avsluta och illustrera.
Mvh
Michael
ja, det är en mycket fin bild! Tyvärr vet jag inte riktigt var jag hittade bilden, troligtvis i någon gammal tidning. Det borde vara tagen 1937, ty husen stod klara sommaren 1938 när utställningen Vi bo i Ribershus öppnande. använd den på egen risk så att säga.
Tack för svar och förlåt att mitt svar dröjde.
Vet inte om jag törs ta risken att låna fotot på egen risk. Har varit väldigt om mig och kring mig och skrivit hit och dit och frågat hemsidor och fotografer, bara för att vara på den säkra sidan.
Vi får välan se. Keep up the good work.
Mvh
Michael
Hej!
Husen i Riberborg är skivhus, inte punkthus. Ett typiskt drag är att skivhus har mer än en portgång, punkthus har bara en.
Annars är det bra!
Med vänlig hälsning,
Dick 🙂
Jungfrukammaren låg uppe vid köket alltså inte nedanför den lilla trappan.