Jean-Pierre Melville hann inte med att göra speciellt många filmer, men han gjorde iallafall Le Samouraï och Le cercle rouge. I båda filmerna spelar Alain Delon huvudrollen och han går runt i en grådaskig halvdager som får mig att tänka på engelsk diskbänksrealism, även om miljöerna i dessa filmer stundtals är verkligt mondäna. En slags film noir i färg skulle man kunna säga. Båda filmerna är verkligen Delons, men nog är hans karaktär mer självlysande i Le Samouraï där han gestaltar yrkesmördaren som med hatt och cigarett åker omkring i en Citroen DS.
Men åter till Den röda cirkeln vars titel syftar på den röda cirkel där gangsters till slut, förr eller senare, kommer att mötas om ödet får råda. Delon, som precis har släppts ut ur fängelset, träffar en kollega, Vogel, som precis rymt ur fängelset. Tillsammans planerar de en kupp ihop och tar hjälp av Jansen som spelas av Yves Montand. Tillsammans planerar dessa tre herrar den perfekta juvelkuppen.
Alain Delon slog igenom i filmatiseringen av Patricia Highsmiths The Talented Mr. Ripley som på svenskan fick namnet Het sol. I denna vackra färgfilm som till stor del utspelar sig på sjön, går Delon mestadels dekorativt lättklädd och brunbränd. Samma år spelar han in Rocco och hans bröder med Visconti som regissör och det är verkligen en mycket bra, och tillika helt otäck film. Så rullar åren på och när Den röda cirkeln går upp på biograferna 1970 är Delon en av de allra största stjärnorna.
Nej! Läser din blogg regelbundet men det här kan jag inte ta. Det nya utseendet ogillas. Jag tycker det gamla var mycket snyggare och läsvänligt.
Nya utseendet? Rävjägarn har sett ut såhär sedan 2007 ungefär.
På min skärm har text och bild blivit vänsterjusterad – istället för centrerad.
Men jag inser efter koll på annan dator att felet ligger hos mig. Ursäkta anmärkningen.
Bra!