1946 kom Driver dagg faller regn, en filmatisering av Margit Söderholms roman som kom ett par år tidigare. I denna allmogemiljö, där hon spelade Marit Germundsdotter, fick Mai Zetterling sitt verkligt stora genombrott. 18 år senare har Älskande par premiär. Den är Zetterlings första långfilm i egen regi. Däremellan tillbringade hon många år i England som blond starlet.
Igår gick starten för Cinematekets Zetterlingserie och som första punkt var ett samtal mellan ett antal inbjudna personer, däribland Christina Olofson, Jan Lumholdt och Inga Landgré och ett par utspridda röster ute i publiken. Trots Jannike Åhlund som en inte helt idealisk moderator, var det en intressant tillställning, ty jag tycker alltid att det är roligt att höra människor prata och ge sin bild av en person. Desto bättre om de inte riktigt överensstämmer. Lumholdts utläggning och danska och norska regissörer var verkligt intressant, precis som Landgrés minnesbilder av Zetterlings oavslutade projekt.
Jag tycker att man bör passa på att se Zetterlings filmer. Älskande par är en vacker och dynamisk filmatisering av Krusenstjernas von Pahlensvit. Krusenstjernas intresse för naturen och erotiken tas väl om hand och Eva Dahlbecks porträtt av den levnadsglada fru Landborg är en pärla (det är fru L som ”kan roa sig i cellen” när hon låses fast mellan Tage Ehrencreutz lår). Nattlek och Doktor glas har jag inte sett, dem är jag mycket nyfiken på, precis som Amorosa, filmen om von Krusenstjerna från 1986.