Jag har lagt beslag på familjens julkrubba. Nu går inte min mor direkt lottlös, då åtskilligt julartat gått i arv från moster Ebba som numera pryder både väggar och bord därhemma. Det är inga påkostade ting, utan pappersbonader, dito julkrubbor i tredimensionellt utförande samt diverse att hänga i granen. allt är lite slitet, men ovärderligt, inte minst när man tänker på Ebba som var en mycket rolig tant.
När jag var liten, satte vi alltid upp färgglada pappersgirlander i taket. Dessa och julgranen var det yttersta beviset på julhelgen, om man bortser från julservisen som endast användes under denna storhelg. Lite onödigt kan tyckas, med både en mat- och en kaffeservis för denna korta tid. Kaffeservisen krävde alltid lite extra pyssel, då motiven på fat, assiett och kopp måste matchas. Förutom pepparkakor, fanns där enorma mängder kaffebröd. Bäst tyckte jag om våra starka och smördrypande ingefärspepparkakor som bakades efter ett recept från tant Marta som fått det av en moster som jobbat på sjukhuset inne i stan (på den tiden hade sjukhusen kök och bakade dessutom julkakor). Förutom pepparkakorna var rullrånen en av mina favoriter. Rullrånen bakades i en gjutjärnslagg på spisen och innehöll grädde. Mums! Ibland åt man dem till glass och bär
Jag är helt med dig och din släkt. Jul ska firas ordentligt. Vilken fin krubba!
Det här måste vara rena julafton för dig: http://www.presepi.it.
Och så skall man äta knäck! Älskar knöck. Och sedan frampå småtimmarna, när alla sover, är det alldeles tyst ute och kylan är hård. Det är det allra bästa med julen.
Jojo, vilka italienare!