Nu har den svartvita filmen kommit och jag har fotograferat i det svaga ljus som fyller mitt vardagsrum när endast ett par lampor brinner och brasan sprakar. När jag drog isär bild och negativ upptäckte jag hur vackert det sköra negativet var, ett negativ som bleknar inom inte alltför lång tid. Jag tog därför snabbt en bild av det förgängliga. Det är den som syns här ovan. Den positiva bilden ser ut så här. Här kan man läsa mer om filmtypen, Fuji fp3000b.
Det är flott att kunna fotografera i befintligt ljus utan att för den skull behöva använda långa exponeringstider, eller ännu värre: blixt. Jag gillar inte alls blixt. Det är klart att det kan bli snyggt ibland, men för det mesta försvinner all mystik när det starka ljuset visar minsta detalj. Nej, bättre är det när det blir som ovan: lite lagom diffust och med en air av fotografiska experiment från tidigt 1900-tal.
Very ”Den dörende dandyn”… tjusigt.
Grattis till nya sajten förresten, jag ska nu byta namn på länken hit!
Ja, det blev ju lite mer dramatiskt när bilden blev negativ. Märkligt dock, att mina svarta byxor är svarta även negativt.