Jag steg på nattåget norrut igår kväll. I min kupé satt tre 20-åringar och två tonårstjejer. De två sistnämnda lyssnade på musik i sina mobiltelefoner och sms:ade flitigt. En av 20-åringarna löste korsord.
– Kan bråkas? Jag måste se vad det står i facit.
– Lin? Vad är lin?
Jag, som var helt försjunken i I skuggan av ett brott, gjorde en ansats att förklara.
– Lin är det man gör linne av.
– Men bråka?
– Det är ett av momenten när man skall bereda lin. Lite i stil med att karda ull.
Tre helt nollställda ögonpar tittade på mig. Jag gav upp och återvänder till min roman.
Helena Henschens I skuggan av ett brott är en intressant skildring av några brutala mord som skakar Sverige i början av 30-talet. Det är en familjetragedi som alltsedan dess varit helt förbjuden att vidröra. Helena var 15 år gammal när hon för första gången hörde talas om vad som en gång hänt och detta berodde naturligtvis på att släkten satt i system att förtiga den katastrof som ändat 5 människoliv.
För två år sedan, när jag var sommarledig och tillbringade en hel del tid här uppe fick jag höra talas om vad som hänt inom vår släkt i början av 1900-talet. Händelsen var inte lika brutal som de von Sydowska morden, men det var en hemsk död som min farfars styvfar gick till mötes. Både min far och min farfar är sedan länge döda, så dem kan jag inte fråga om det brutala dödsfall som inträffade den gången. Mig veterligt finns det bara en som möjligtvis skulle kunna berätta lite mer om händelsen och henne skall jag besöka, för jag vill veta mer om vad som var upprinnelsen till denna tragiska händelse som man aldrig pratade om under min uppväxt.