Dramatik! Mary har sagt honom att hans väninna inte längre älskar honom, så nu traskar han omkring med en betydligt mer förslagen blondin. Och alla dessa känslor och ett par verser på bara 2 minuter!
She told him a lie, that I didn”t care,
swore that it was true, that I never cared,
he just walked away, never called again,
so she had her way, and I cried since then
Jag lyssnar på The Shangri Las and the girl group garage sound (http://open.spotify.com/album/2msSx9fkpIBtgddk44cJ0Y) som innehåller lite mindre uttjatade girlgroups från 60-talet. Och där fanns Donna Lynn med sin high school-dramatik. Och pop-epos i denna stil: uptempo och sorgliga – precis som Ronettes Be my baby – kan jag inte motstå. Jag tänker mig situationer ungefär som Dancing with tears in my eyes (Ultravox). Bitterljuvt och härligt (och då har jag inte nämnt Foolin myself med Billie Holiday, som dock hör till jazzgenren).
Donna Lynn verkar dock inte ha varit så garage. Hon låg på storbolaget Capitol och på bilden poserar hon verkligt precis som gubbarna på kontoret önskade. Dessutom verkar hon ha varit Playmate of the month i december 1959. Och hon fick tvätta bilen själv!