Under 1950-talet slog Gerd Miller igenom på allvar som illustratör. Idag är hon tämligen bortglömd, men för ett tiotal år sedan kom boken Gerd Miller – illustratör av Lena Johannesson (Carlssons, 1995). När man ser hennes enorma produktion, förstår man att hon måste ha varit en rask konstnär, för det rör sig om detaljerade bilder.
När jag var liten och bläddrade i gamla veckotidningar var de alla fyllda av illustrationer av Gerd Miller och hennes kollegor. Alla tidningar hade illustrationer, framförallt till de noveller, som var en viktig beståndsdel av en veckotidning. Stilen skiftade en hel del mellan 50- och 70-tal, men det var alltid kraftfulla män med maskulina hakor och romantiska damer med stor elegans.
En del av Gerd Millers bilder arrangerades och fotograferades först för att sedan målas av. En omständlig och kostsam procedur kan tänkas, men resultatet blev inte alls dumt. Att göra något liknande idag, ter sig inte realistiskt; det borde rimligtvis vara på tok för dyrt för alla utom de mest exklusiva tidskrifter. Knappast något för dagens Vecko-Revyn.
En kollega till Gerd Miller som var stor redan på 40-talet var Liling Nyström. Se ett hemmahosreportage från hans hem här.
Gerd Miller som är internationellt känd (men kanske bortglömd av oss snart helt historielösa svenskar) är en känd illustratör som står som referens i illustrationsvärldens finrum. henns bilder vann många internationella priser, emedan det här i bigotta Sverige det sågs lite över axeln, visavi denna konstform. Gerd Miller som gifte sig med en AirForce Major Robert Miller, träffade denne vid samtliga nödlandningar i Sverige under WWII. Gerd arbetade då som sjuksköterska och hade honom som patient. Ja deras liv kom att bli som en av de noveller som hon kom att illustrera. De bosatte sig strax utanför Trosa i en fantastisk gård med havsutsikt. Deras grannar de berömda Börje Heed (berömd kriminaljournalist) gift med Småen fd.kurir för norska motståndsrörelsen var deras vänner livet ut. Den senaste intervjuen gjordes med Robert Miller (änkling efter Gerd) inför premiären av ”Saving Private Ryan”.
DN o flera tidningar ville ha hans synpunkter om filmen.
Dock väckte filmen många många obehagliga minnen från kriget och förstörde hans nattsömn livet ut. Vid 90 års ålder pratade jag med honom och han saknade sin älskade Gerd. Han sade: ”Gerd skulle inte ha tyckt om dagens Sverige. Allt har blivit så förfulat och nedsolkat att hon skulle ha gråtit. Allt som är vackert är snart borta. Jag längtar efter att få återförenas med min älskade Gerd”.
Gerd och Robert lever vidare i många människors hjärtan, från en tid som ännu hade vackra bilder att ge oss människor.
Vännen
Lars Erik
Tack för mycket trevlig läsning, har just införskaffat ett litografi av henne som jag fastnade för direkt. Och extra kul med att få reda på hennes bakgrunds historia.
mvh
Fredrik
Åh, så trevligt att höra!