För relativt många år sedan besökte jag i oktober månad Budapest under ett par höstdagar. Det var outsägligt vackert, ty löven var gula och luften klar. Uppe bland Budas berg var utsikten strålande och gulaschsoppan värmde när vi äntligen bestämde oss för lunch.
Till skillnad från det platta Pest, är Buda mycket kuperat vilket hade till följd att bussarna fick kämpa på tappert för att ta sig upp längs de smala vägarna som gick genom bostadsområdena. Den villa jag bebodde bjöd på det mest utsökta panorama av både stad och landsbygdens grönska.
Lite längre ned mot de mer centrala delarna av Pest, låg skolan för textila utbildningar. Det var en pampig vit byggnad från slutet av förrförra århundradet. På vägen dit passerades ett fantastiskt villaområde som utgjorde ett mycket fint exempel på tidig ungersk funktionalism. Dessvärre saknar jag bilder på dessa hus som var en verklig upplevelse för mig som i alla högsta grad har intresse för arkitektur. Ibland går jag omkring och önskar att alla såg lika mycket som jag ser, jag som har sådant sinne för detaljer, miljöer och stämningar.
Värt att notera är även min klädsel. Den engelska duffeln, sammetshalsduken, Miu-miu-byxorna av senaste modell och de fantastiska ungerska arméstövlar som jag fyndade på en loppmarknad långt bort från stan.