Till sist blev det då vinter. Inte för att det är speciellt kallt, men det är iallfall snötyngda träd som står utanför fönstret. De tunna promenadskorna blev på eftermiddagen direkt olämpliga och fötterna en smula våta. Att placera sig själv i rokokosoffan är en mycket lämplig idé.
För tillfället läser jag Amelie Posses bok om Tisdagsklubben, den sammanslutning som hon själv grundade. Under de första fem åren på 40-talet existerade den antinazistiska organisationen och den hade sitt huvudkvarter i ett av husen alldeles i närheten av mitt eget hem. Det är mycket spännande läsning. Antinaziagenter på övre Gärdet!
Då lyssnar vi på den sakrala Grief for sin med Kathleen Ferrie:
Den som föredrar jazzen väljer istället Lost week-end med Woody Hermans orkester.