En fin vy från fönstret behöver inte innebära sjöutsikt, det kan lika väl vara en ordinär stadsgata som skänker betraktaren något att titta på. Jag är svag för åkrar, skog, berg och dalar. Rummet får gärna vara beläget i ett hus i skogsbrynet med utsikt över fälten och med skogens täta massa i fonden. Jag läste någonstans att just hus belägna i skogsbrynet betraktas som svårsålda. Det förstår jag icke.
En vy som särskilt tilltalade mig i somras var den över gårdsplanen vid Ransbergs herrgård. Från mitt öppna fönster såg jag flygelbyggnaderna omgivna av den kompaktaste barrskog. Inomhus var det stilla och tyst men in genom fönstret strömmade det dova bruset från Ranån. Jag läste Woodhouse och mådde som en prins.