I början på 50-talet tutade Ralph Flanagans populära orkester runt i denna lyxbuss. Vokalisten under dessa år var Harry Prime, vars stämma jag är svag för. Tyvärr har jag bara ett par skivor med orkestern, men dessbättre är en av dem den utmärkta Nevertheless.
Texten är fantastisk och har även sjungits in av Frank Sinatra, men jag föredrar denna mer svängiga version. Skivan är en smula nött och inspelad 1950.