Man hepnar, som Östermalmstanten en gång sa, när man inser att var och varannan har sitt eget lilla svarta hembiträde. Förr i tiden skulle det vara en flicka från landet; rejäl och lite lagom kvicktänkt och naturligtvis blond och blåögd. Fast det är klart, löneanspråken var verkligt blygsamma på den tiden och då hade var och varannan råd med hushållsnära tjänster.
Något annat som också förändrats är tanken på äktenskapet. Förr valde man en lämplig fru och sedan tog man sig en älskare om man behövde stimulans. Hyckleri? Javisst, men jag undrar om dagens tillkämpade tvåsamhet är så mycket bättre.
Jag läste några gamla brev häromdagen som skickats till en släkting. Av ett av breven framgick det att hustru var på semester med en annan fru. Verkligen en fantastisk formulering som sätter fantasin i rörelse, men så är det i mitt fall tämligen livlig.